KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Låst läge för Cementas kalkbrytning

Överklagande, lagändringar eller rentav hela tillståndsprövningen i regeringens knä? Cementa griper efter möjligheter för att få fortsätta kalkbrytningen på Gotland. Men cementbristen ser ut att bli svår att avvärja, enligt miljörättsexperterna.

Cementa har överklagat beslutet från Mark- och miljööverdomstolen som sätter stopp för kalkbrytningen i Slite, och nu efterfrågar företaget lagändringar. Men utsikterna för Cementa att få bryta kalken efter oktober är små. Det säger två miljörättsprofessorer som TT har pratat med.

– Regeringen kan inte göra något i den pågående tillståndsprocessen, den kan inte i det här skedet på eget initiativ lägga sig i, säger Jonas Ebbesson vid Stockholms universitet.

Cementas ansökan om förlängt och utökat tillstånd från 31 oktober avvisades av Mark- och miljööverdomstolen, med hänvisning till att miljökonsekvenserna var så bristfälligt beskrivna. Beslutet får stora konsekvenser för hela Sverige, eftersom anläggningen i Slite på Gotland står för 75 procent av Sveriges cementbehov.

Beslutet från domstolen innebär att Cementas anläggning inte kan fortsätta att tillverka cement, och då hotar brist på den viktiga produkten under flera år framöver.

Överklagat till Högsta domstolen

Cementa har överklagat avvisningsbeslutet till Högsta domstolen, och hoppas på att få prövningstillstånd. Men det kan ta tid – att få besked om prövningstillstånd tar bara det minst en månad.

– Prövningstillstånd ges om det är av vikt för rättstillämpningen. Vad gäller kvaliteten i miljökonsekvensbeskrivningen så kan jag inte se att Högsta domstolen skulle vilja gå in och pröva det, säger Jonas Ebbesson.

Fast om Högsta domstolen skulle pröva ansökan i sak kommer det inte att vara klart till 31 oktober, förklarar han.

– Då måste de ta in yttranden från bland annat Naturvårdsverket. Det tar längre tid än så, säger han.

Regeringsprövning

Regeringen kan i vissa fall gå in i processer om miljötillstånd där viktiga intressen står på spel, men då ska regeringen omedelbart ge besked om det. Jonas Ebbesson menar att regeringen gjorde det för sent vid prövningen av Preems ansökan om utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, som sedan drogs tillbaka.

I Cementaprocessen skulle det vara alldeles för sent, förklarar Jonas Ebbesson.

– I detta läge, då tillståndsärendet gått ända till Högsta domstolen, kan jag inte tänka mig att regeringen ens skulle försöka gå in och ta över ärendet. Det skulle vara fullständigt rättsvidrigt, säger Jonas Ebbesson.

Samtidigt uppger Cementa att bolaget är i kontakt med regeringen i syfte att förlänga det gamla tillståndet. För det krävs en ändring i miljölagstiftningen, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

– Det finns olika tekniska vägar men till syvende och sist handlar det om att skapa vissa öppningar i lagstiftningen när man fått ett slutgiltigt avgörande av domstol, säger Karin Comstedt Webb.

Men yrkandet om en förlängning finns redan med i målet, vilket också framkommer av Cementas överklagan till Högsta domstolen. Det gör att situationen är juridiskt komplicerad, säger Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.

– Jag har mot den bakgrunden svårt att förstå hur regeringen ska kunna pröva frågan utan att det ses som politisk inblandning i domstolsprocessen, säger Jan Darpö.

Lagändring tar tid

Om regeringen ändå skulle vilja föreslå riksdagen en lagändring så är det inte något som är enkelt eller snabbt, enligt Jonas Ebbesson.

– Det här med grundvattenskydd bygger på EU-lagstiftning, det kan inte ändras hur som helst.

Lagändringen tar tid, först ska det göras en utredning och sedan ska en proposition ställas till riksdagen, som fattar beslutet. Det tar betydligt längre tid än några månader, förklarar Jonas Ebbesson.

Johanna Cederblad/TT

Sophie Wichmann/TT