DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Myndigheten kräver hans företag på en halv miljon – ”Totalt oproportionerligt straff”

Mjölby stadshotell lämnade in sin avstämning för korttidsstödet några dagar för sent. Men allt var grönt, enligt myndigheten. Nu flera månader senare kräver Tillväxtverket tillbaka vartenda öre – drygt en halv miljon kronor. ”Det är helt orimligt”, säger vd Markus Höglund.

Redan i september, flera veckor innan inlämningsdatumet den 14 oktober 2020, hade Markus Höglund stämt av med både konsulten från redovisningsbyrån och Tillväxtverket för att se till att avstämningen för korttidsarbete i oktober var korrekt ifylld.

– Vi fick gröna bockar på allt. Vi ville bara ställa en kompletterande fråga som inte var aktuell i första perioden. Konsulten ringde och kollade och sen var allt klart. Men någonstans här felade kommunikationen kring att jag var tvungen att signera formuläret via mobilen, säger Markus Höglund.

Så fort missen upptäcktes sex dagar senare slängde sig Markus Höglund över mobilen och skickade in signeringen. Samma dag ringde både han och konsulten till Tillväxtverket för att förklara varför avstämningen kom in sent. Allt för att försäkra sig om att det inte skulle leda till senare problem.

– Vi fick samma svar – att det inte skulle var några problem. Vi ringde till och med varsin gång i januari för att kolla att vi inte missar den tredje avstämningen också. Då sa de också att allt var i sin ordning, berättar han.

Kräver tillbaka hela beloppet

Men i förra veckan, fem månader efter förseningen, kom ett mejl från Tillväxtverket som sa att myndigheten ”överväger” att återkräva företaget på hela stödbeloppet på grund av försening. Totalt skulle det kosta företaget 542 000 kronor, alltså vartenda öre som har betalats ut i korttidsstöd sedan våren 2020.

– Det är helt orimligt. Vi har kämpat och krigat i ett år och så bråkar de för några dagars försening? Det är ett totalt oproportionerligt straff. Vi befinner oss mitt i en pandemi, hur tänker man att vi ska kunna betala tillbaka de här pengarna?

Under pandemin har Mjölby stadshotell förlorat närmare en tredjedel av sin omsättning och tvingats minska sin personalstyrka från 30 till elva anställda.

– Vi befinner oss i en utdragen kris i en utpekad krisbransch och vi får hjärtat i halsgropen varje gång det hålls en konferens för man vet aldrig vad man kommer att stänga ner härnäst. Och så gör man så här. Förutom att jag är arg gör det mig väldigt besviken, säger Markus Höglund.

Det är också en fullständigt oproportionerlig hantering från en myndighet som är ökänd för att dra varje ärende i långbänk, fortsätter han.

– Det pratas aldrig om någon bortre gräns på deras sida. För dem kan det ta månader innan man får besked. Det är samma på politisk sida. Regeringen tog 4–5 månader på sig innan den bestämde sig för nya stöd. Men om vi som företag gör en liten miss, ska det kosta oss mer än 500 000? Det verkar som att Tillväxtverket har skapat en praxis att det är bättre att aldrig fria än fälla, säger han.

Nonchalant bemött

Markus Höglund menar att han aldrig i sina närmare 30 år som företagare har blivit bemött på ett så nonchalant sätt av en myndighet.

– Det är inte som Skatteverket där man kan man ha en ständig dialog med en personlig handläggare och ett digitalt system som funkar. Där finns ett utrymme att göra fel, men det gör det uppenbarligen inte på Tillväxtverket. Jag förstår att man har haft svårt att bygga upp en digital plattform, men det är inte där problemet ligger. Det är att myndigheten visar noll förståelse för oss som företag. Den handläggare som har fattat det här beslutet är förmodligen inte en företagare, säger han.

Det är också ett konstigt agerande eftersom regeringen och myndigheterna samtidigt slår ett slag för en välmående arbetsmarknad.

– Korttidsstödet är ju inga pengar som går in i företaget. Det är direkta transfereringar till de anställda, så det är märkligt att man kräver tillbaka på det här sättet i samma stund som man vill behålla kompetensen i företagen.

Driver frågan till domstol

Om Tillväxtverket går vidare med den här frågan kommer Markus Höglund att driva saken rättsligt.

– Där finns ingen tvekan. Om de inte bestämmer sig för att göra en annan tolkning så kommer vi att överklaga det till förvaltningsrätten, säger han.

Markus Höglund får medhåll från Göran Grén, chef för avdelningen företagsjuridik på Svenskt Näringsliv.

– Samtidigt som myndigheten varit tydlig med att den ”alltid” har företagets bästa för ögonen så tillämpas lagen på ett sätt som framstår som orimligt och oproportionerligt, säger Göran Grén.

Enligt honom ges Tillväxtverket en stor marginal att tolka den här typen av återkrav till företagens favör. Därför är det märkligt att myndigheten anser det rimligt att återkräva över en halv miljon kronor för en försenad avstämning på sex arbetsdagar.

– I lagstiftningen finns det möjligheter att helt eller delvis avstå från återkrav om de anses vara uppenbart oskäliga. Det är min uppfattning att det är så i det här fallet. Det hade varit en annan sak om myndigheten hade varit tvingad att återkräva stödet om inlämningen blir försenad med en dag och det inte fanns några möjligheter till undantag. Men nu finns det undantagsmöjligheter som myndigheten skulle kunna använda sig av, men man väljer att inte göra det.

Tillväxtverket svarar

Vi har kontaktat Tillväxtverket, men de vill inte kommentera enskilda fall. I stället ger myndighetens presskommunikatör Jan Pettersson en generell beskrivning på hur överväganden om återkrav skickas ut, vid exempelvis försenade avstämningar:

”Företag som har fått ett övervägande om återkrav har möjlighet att inkomma med information som styrker deras version, inom ett visst datum. Det kan exempelvis handla om att beskriva problem på grund av omständigheter utanför deras egen kontroll. Efter att företaget har lämnat, eventuell, kompletterande information så fattas beslut i ärendet.”