DEN SVENSKA EKONOMIN
Avgår Andersson om regeringens budget faller?
Politik (TT)
Är Magdalena Andersson (S) beredd att sitta kvar som statsminister även om regeringens budget inte går igenom i riksdagen?
Uttalanden från henne tolkas så av flera statsvetare TT talat med.
Stefan Löfven hotade i somras med att avgå om regeringen inte får igenom sin budget.
Det hotet upphävde han själv när han meddelade att han avgår vid kongressen i november.
Frågan alla ställer sig nu är hur hans efterträdare kommer att agera. Villkoren att få igenom budgeten är desamma som i somras.
När Magdalena Andersson väljs till ny partiledare på kongressen i början av november, förväntas hon också bli ny statsminister. Hon har hittills inte velat svara på frågan om avgångshotet kvarstår.
Bara "marginaljusteringar"
Men i tisdags kommenterade hon Moderaternas budgetmotion på ett sätt som flera tolkar som att hon kanske är beredd att sitta kvar, även om regeringens budget inte går igenom.
I ett Facebookinlägg skriver hon: “Istället ska Moderaterna nu lägga två månader på att försöka förhandla fram marginaljusteringar i regeringens budget med SD, KD och L. Vi får se hur långt de kommer.”
Flera statsvetare TT talat med tolkar detta som en öppning mot att hon är beredd att sitta kvar, oavsett om regeringens budget går igenom helt och hållet.
– Uttrycket ”marginaljusteringar”, trots sakpolitiskt ganska stora förändringar, antyder att hon inte utesluter att kunna fortsätta regera även på en M-KD-SD-budget, säger professorn i statsvetenskap Jonas Hinnfors till TT.
Ulf Bjereld, också han professor i statsvetenskap och socialdemokrat, är inne på samma linje.
– Magdalena Andersson spelar ner oppositionens hot för att kunna värna sin handlingsfrihet inför en svårförutsägbar budgetprocess. Därigenom öppnar hon också för att kunna sitta kvar, oavsett utfallet av budgetprocessen, säger han.
Stort tolkningsutrymme
Samma tolkning gör Tommy Möller, även han professor i statsvetenskap.
– Ja, vad som ska avses med marginaljusteringar blir intressant att se, gissningsvis finns ett ganska betydande tolkningsutrymme som kan underlätta för regeringen att sitta kvar, säger han.
Oppositionen kan välja att ändra på olika budgetförslag inom varje utgiftsområde, vilket är möjligt så länge man håller sig inom de ramar som riksdagen fastslår i sitt första beslut den 24 november. Det är också möjligt för oppositionen att ta bort utgifter. Det är bara när nya utgifter föreslås, som man måste enas om finansieringen.
Oppositionen kan också välja att skriva ihop sig om ett gemensamt alternativ till regeringens budget i finansutskottet, vilket skedde 2018, när M- och KD-reservationen vann majoritet i riksdagen, sedan SD röstat för den.
Dörrarna öppna
– Om förändringar sker i respektive utskott och utgiftsområde blir det lättare för henne att sitta kvar. Om det i stället blir förändringar i form av en gemensam reservation i finansutskottet, så blir det en större prestigeförlust för Magdalena Andersson och ett större politiskt nederlag för regeringen. I så fall ökar sannolikheten för en regeringskris, säger Ulf Bjereld.
– Men Magdalena Anderssons uttalande vittnar om att hon även i en sådan situation vill hålla alla dörrar öppna, säger han.
Exakt hur “marginaljusteringar” ska definieras är oklart. TT har sökt Magdalena Andersson.
Moderaterna vill se en helt annan inriktning på regeringens budget. De säger nej till regeringens förslag till satsningar i socialförsäkringarna och a-kassan, liksom till regeringens förslag om en familjevecka.
M vill också sänka skatterna med 18 miljarder kronor mer än regeringen, skära i biståndet och sänka skatten på bensin för 7 miljarder kronor.
Vad av detta som kan vinna majoritet i riksdagen, och om den nya statsministern väljer att kalla det marginaljusteringar, återstår att se.
Owe Nilsson/TT
