DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Andersson ser behov av beredskapsskatt

Statsminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Politik (TT)

Statsminister Magdalena Andersson (S) ser behov av en beredskapsskatt.

Hon försäkrar däremot att S inte har planer på en ny fastighetsskatt.

I P1:s partiledarintervju konstaterade statsministern och socialdemokraternas ledare att mer behövs satsas på det svenska försvaret.

– För att det inte ska gå ut över sådant som skolan, pensionerna, sjukvården och äldreomsorgen så tycker vi att de som har de allra högsta inkomsterna borde kunna bidra lite extra till just det här, säger Andersson.

Vilka som har "de allra högsta" inkomsterna, kan Andersson inte svara på utan hänvisar till att det får man titta på.

– Men i det ekonomiska läge vi har nu är det inte läge att höja skatten för vanliga hushåll, säger hon.

C säger nej

De framtida satsningarna på försvaret beräknas kosta flera tiotals miljarder kronor. Andersson kan i dag inte säga hur mycket pengar beredskapsskatten ska dra in till statskassan. Hon hänvisar till att det måste diskuteras med andra partier och också utredas.

Centerledaren Annie Lööf, som kan få en avgörande roll för om S kan bilda en ny regering efter valet, sade nyligen att C inte kommer att acceptera en beredskapsskatt eller höjd skatt på boende, arbete eller sparande.

Moderaterna varnar i sin valkampanj för att de rödgröna även kan komma att återinföra fastighetsskatten om de vinner valet.

– Det är helt absurt att M driver kampanj om detta, säger Andersson i P1-intervjun.

– Vi kommer inte gå till val på en fastighetsskatt, har inga planer på det och vi har visat de senaste åtta åren att vi inte gör det (återinför fastighetsskatten).

Men både Vänsterpartiet och LO vill se en ny fastighetsskatt. Andersson kunde i intervjun inte lova att inte ändra i fastighetsbeskattning om hon får bilda regering.

Vallöften omodernt?

– Om jag ställer ut en massa röda linjer riskerar jag att skapa ytterligare låsningar efter valet när vi riskerar att ha ett väldigt osäkert parlamentariskt läge, säger hon.

Efter valet 2018 gick S bland annat med på att ta bort värnskatten för de med högre inkomster i förhandlingar med Liberalerna och Centern, trots att det lät helt annorlunda från S i valrörelsen.

I P1-utfrågningen fick statsministern frågan vad ett vallöfte från S är värt. Andersson svarade bland annat att det finns en risk för en komplicerad situation i riksdagen efter valet och att politikerna har ett ansvar att förvalta valresultatet så att Sverige kan styras.

Hon konstaterar att det inte längre är möjligt att utfärda vallöften på samma sätt som när S hade 45 procent av rösterna eller när Alliansregeringen hade majoritet i riksdagen.

På frågan om ordet vallöfte har blivit ett omodernt ord med dagens parlamentariska läge, svarar Andersson i P1-utfrågningen.

– Ja, jag tror faktiskt det.

Peter Wallberg/TT