DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Därför kan du förlora på en enda stor skattereform
Experterna är eniga om att det svenska skattesystemet behöver reformeras. Samtidigt varnas för att den politiska situationen kan göra det värre för företagen. ”Det finns en risk för att en skattereform barkar iväg åt fel håll”, säger ekonomiprofessorn Pontus Braunerhjelm.
När det gamla svenska skattesystemet urartade i allt mer bisarra konsekvenser och Astrid Lindgren diktade om Pomperipossa-effekten, genomfördes 1990-1991 en genomgripande skattereform som kom att kallas ”Århundradets skattereform”. Nu – 30 år senare – diskuteras en nya reformer. Bland annat föreslår en rapport från Expertgruppen i offentlig ekonomi, ESO, en ny skattereform.
Bakom rapporten står toppekonomen Klas Eklund som tidigare varit planeringschef i finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt och rådgivare till statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson. Klas Eklund menar att Sverige behöver en genomgripande skattereform där skatterna på arbete sänks, fastighetsavgiften och kapitalskatten ses över och momsen breddas. Orsaken är att världen håller på att stöpas om genom digitalisering och globalisering medan segregation och arbetslöshet råder i Sverige. Enligt Klas Eklund behövs ett skattesystem som både finansierar den offentliga sektorn och som ger en starkare ekonomi på sikt, genom att stimulera arbete, studier och teknisk utveckling.
Skeptisk till en enda stor reform
Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, menar att det finns flera bra förslag i rapporten och några mindre bra. Han är skeptisk till Klas Eklunds ambition att göra en enda stor skattereform. Arbetsgivarorganisationen arbetar sedan många år för att förändra skattesystemet stegvis.
– För 30 år sedan genomfördes visserligen en större skattereform men då var skattetrycket överlag högre och bristerna i systemet större. Sedan dess har skattetrycket sänkts och förbättrats just steg för steg med hjälp av olika reformer. Ett skattesystem behöver ständigt vårdas och uppdateras, säger Johan Fall.
Den bästa paketeringen är att fortsätta med många skattereformer och se till att det blir rätt reformer. Innehållet behöver komma före formen
Han hänvisar till att exempelvis förmögenhetsskatten, arvskatten och gåvoskatten slopats. Det införda jobbskatteavdraget har stärkt incitamenten till arbete, RUT och ROT har förvandlat svarta jobb till vita och beskattningen av entreprenörer har med åren blivit allt rimligare.
– Det finns en punkt i januariavtalet om att genomföra en omfattande skattereform. Vi ser en risk att ambitionen att ta fram en enda stor skattereform lägger sig som en våt filt över de viktiga saker som snabbt behöver göras. Det finns ju en uppenbar risk att partierna inom januarisamarbetet får svårt att komma överens. Den bästa paketeringen är att fortsätta med många skattereformer och se till att det blir rätt reformer. Innehållet behöver komma före formen, säger Johan Fall.
Varnar för höjda kapitalskatter
Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid KTH, varnar för att den instabila politiska situationen i Sverige där Centerpartiet och Liberalerna ska försöka komma överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i olika skattefrågor, kan ställa till det för företagen i slutändan.
– Det är viktigt med en bred uppslutning kring en skattereform och att den föregås av en gedigen analys. I nuläget finns en risk att en skattereform barkar iväg åt fel håll och i en riktning som man inte tänkt sig, säger Pontus Braunerhjelm.
Han menar att en skattereform riskerar att innehålla en mindre väl avvägd höjning av kapitalskatterna och på sikt också en viss risk, om än liten, för att någon slags förmögenhetsskatt införs igen.
– Det finns ju en ideologisk spänning kring förmögenhetsskatten. Det var en skatt som var dyr att administrera, skapade oönskat beteende och gav lite pengar till statskassan. Den politiska synen på skatter är i regel fördelningspolitiskt. Jag menar att det lika mycket är ett tillväxtpolitiskt instrument, säger Pontus Braunerhjelm.
Lägre skattetryck kan öka intäkterna
Experterna är eniga om att det svenska skattesystemet behöver bli enklare och tydligare. Pontus Braunerhjelm menar att det är lättare att ge systemet legitimitet om folk förstår vad de betalar.
– Jobbskatteavdraget var en viktig reform och innebar faktiskt att en stor del av arbetskraften fick sänkt skatt. Men det var samtidigt inte lätt för löntagarna att förstå vad som hänt. Sedan den stora skattereformen på 90-talet har uppskattningsvis 600 justeringar av skatterna gjorts. Det är inte alltid så lätt för vanligt folk att förhålla sig till jobbskatteavdrag, LO-pucklar och allt vad det nu heter. Transparens i systemet skulle vara välkommet, säger han.
Gör man kloka saker i skattesystemet leder det till att skattebaserna växer genom att förändringarna leder till ökad sysselsättning, högre investeringar och högre produktivitet
I ESO-uppdraget ingick att föreslå skattereformer men samtidigt behålla det totala skattetrycket. Därför innebär förslagen att höjningar och sänkningar tar ut varandra. Men experterna hävdar att det går alldeles utmärkt att både sänka det svenska skattetrycket och öka skatteintäkterna.
”I en högskatteekonomi har lägre skatter positiva effekter på investeringar och tillväxt. Sverige kan till och med sänka skatterna och öka skatteintaget om ekonomin växer mer än den annars hade gjort”, skrev Petter Birgersson i en ledare i Ystads Allehanda.
Johan Fall delar analysen och berömmer rapporten för att den lyfter fram betydelsen av växande skattebaser.
– Gör man kloka saker i skattesystemet leder det till att skattebaserna växer genom att förändringarna leder till ökad sysselsättning, högre investeringar och högre produktivitet, säger han.
Det är mycket viktigt att staten inte beskattar det som är tillväxt, istället ska sådana verksamheter stimuleras
Både Pontus Braunerhjelm och Johan Fall understryker att det viktigaste är att Sverige får ett skattesystem med konkurrenskraft och tillväxt som ledstjärna. Pontus Braunerhjelm föreslår bland annat att det införs ett superinvesteraravdrag, som är en kraftig uppgradering av dagens investeraravdrag.
– Motivet är att göra det extra intressant för investerare att gå in med kapital i unga bolag. Det är mycket viktigt att staten inte beskattar det som är tillväxt, istället ska sådana verksamheter stimuleras, säger Pontus Braunerhjelm.
