DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Matbranschens historiska försäljningsras: ”Rädd för butiksutslagning”

Den prisjusterade försäljningsutvecklingen i dagligvaruhandeln är historiskt låg och såväl elkris som minskad köpkraft slår hårt mot butikerna. ”Jag är rädd för att vi kommer att få se en butiksutslagning som inte är att leka med”, säger Johannes Ekström, handlare hos Hemköp Kungsbacka.

Tidningen Näringslivet kunde i slutet av oktober med siffror bevisa att det inte sker någon så kallad ”greedflation” i dagligvaruhandeln. Tvärtom minskar butikernas marginaler i takt med att elräkningar och räntor ökar kostnaderna och kunder hållare hårdare i plånböckerna.

Denna utveckling fortsätter även i november, visar färska siffror från Svensk Dagligvaruhandels dagligvaruindex. Den totala försäljningen i dagligvaruhandeln ökade med 6,6 procent under oktober men den prisjusterade försäljningsutvecklingen kan estimeras till -10,7 procent.

– Att i dagens läge höja livsmedelspriserna mer än vad kostnadsökningarna motiverar är näst intill omöjligt. Hela detta år har vi också kunnat se att omsättningen rensat för inflation har gått ner i dagligvaruhandeln. I oktober så mycket som tio procent. Det är en dramatisk minskning. Dagligvaruhandeln är en lågmarginalbransch som bygger på att man säljer stora volymer. När man nu tappar i volym blir det snarare ökat antal kampanjer och prisutspel för att locka den nu mycket prispressade konsumenten, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel till Tidningen Näringslivet.

”Att smyghöja vore som att kissa på sig”

Hon får medhåll av Johannes Ekström som är handlare hos Hemköp Kungsbacka. Under ett panelsamtal anordnat av Svensk Dagligvaruhandel berättade han om utmaningarna med att driva butik i dagsläget. Priserna på el har skenat vilket pressar ekonomin på kostnadssidan. Samtidigt ökar prismedvetenheten bland konsumenterna och det är svårt att ta ut de fulla prishöjningarna som egentligen skulle behövas eftersom konkurrensen är hård.

– Jag har i princip alla livsmedelskedjor som finns i Sverige i närområdet. Om jag skulle passa på att smyghöja priserna mer än motiverat vore det som att kissa på sig. Det är skönt en stund men ganska snabbt kommer det bli kallt och tråkigt. Marknaden skulle se till att jag inte blir särskilt långvarig, säger han.

Tuffast tros situationen bli på landsbygden, där den lokala butiken ofta slåss med större butiker i angränsande större orter som kan ha en mer attraktiv prisbild än den lokala handlaren.

– Jag är rädd för att vi kommer att få se en butiksutslagning som inte är att leka med.

Konkurser har börjat komma

Magnus Wåhlander, vd för Coop Mitt som driver 95 butiker tycker också att utvecklingen är oroväckande.

– Det är supertydligt att det finns behov av att öka priserna ytterligare. El och hyror drar i väg och på det kommer en avtalsrörelse på det. Jag förstår den generation som aldrig tidigare upplevt reallöneminskningar men de typer av löneökningar som diskuteras nu har vi inte råd med. Alla är pressade och konkurser har börjat komma i branschen, säger han.

Mårten Tenne, handlare hos Ica Maxi Nyköping, är rädd för att det kommer att behövas plockas bort timmar i dagligvaruhandeln. I den egna butiken har kostnaderna skenat men han har åtminstone kunnat parera situationen med ett naturligt tapp av timmar bland vikarier.

– Med minskad volym så blir det färre varor som ska plockas upp på hyllan och färre köp i kassan. Ica har totalt ungefär 50 000 anställda och om volymerna faller 5-10 procent så rör det sig om ganska många huvuden. Men det här är helt min egen reflektion, säger han.

Marginalerna under stark press

Alla ska äta men marginalerna i livsmedelsbranschen beräknas vara under stark press framöver.

– Vi ser tydligt att kunderna väljer billigare varor. Egna märkesvaror ökar och framför allt billiga sådana som Ica Basic. I stället för köttbiten så väljer kunderna falukorv och försäljningen av kampanjvaror ökar mycket. Dessa säljs med mindre marginal och ibland till och med till minusmarginal, säger Mårten Tenne.

Magnus Wåhlander tror att problemen kommer att kvarstå ett tag samt gräddas på med en ovilja till butiksinvesteringar eftersom priser på allt från kylar och frysar till beredningsdiskar och andra investeringar ökat rejält.

– Det är så klart ytterligare en parameter. Jag tror att det blir riktigt tufft inte bara under 2023 utan att det också varar in i 2024.

Mårten Tenne är lite mer optimistisk.

– Det kommer nog att komma ytterligare prisökningar från leverantörerna men över tid måste vi jaga igen det där glappet på de priser som inte höjts. Jag tror att vi kommer vara lite mer hoppfulla om vi sitter här om ett år.