FRIHANDELNS FRAMTID

Så kan ett fördjupat svenskt-indiskt handelsutbyte se ut

För snart tio år sedan strandade samtalen om ökad handel mellan EU och Indien, men nu har dialogen återupptagits och frihandelssamtalen är igång igen. Parterna har nyligen enats om att skapa ett gemensamt handels- och teknikråd. Ett ökat utbyte med Indien skulle vara gynnsamt för Sverige på många sätt, säger experter till TN.

Robin Sukhia, generalsekreterare och vd för affärsrådet Sweden-India Business Council (SIBC), menar att det är goda nyheter både för Indien och Sverige och beskriver att näringsliven i båda länder ”efterlängtat” detta.

– Det är på tiden – och det är mycket bra.

SIBC arbetar för att öka förståelsen för hur man gör affärer i Indien, men även för indiska företag i Sverige. SIBC är sekretariatet för VD forumet India Sweden Business Leaders’ Roundtable (ISBLRT), med ordförande Marcus Wallenberg, Sweden India Transport Innovation Safety Partnership (SITIS) och grundare av Sweden-India Tech Community (SITEC).

Tillsammans utgör EU och Indien nästan en fjärdedel av världens befolkning. Att gifta ihop dessa demokratier skulle kunna innebära en fortsatt snabb utveckling på en rad viktiga områden. Handeln uppgick, trots befintliga handelshinder, 2019 till 110 miljarder Euro.

Vilka möjligheter skulle det kunna innebära för Sverige om det på sikt blev mer handel med Indien genom ett frihandelsavtal?

– Eftersom Sverige exporterar till ett värde av 44 procent av BNP så är alla frihandelsavtal värdefulla för oss som land. Indien är fortfarande en ny marknad för större delen av den svenska industrin.

– Även om den nuvarande Indiska regeringen förenklat regler och lagar så ligger osäkerheten fortfarande till grund för att många företag inte satsar som man kanske vill eller bör. Ett avtal skulle minska denna oro och öka förståelsen för möjligheterna.

Robin Sukhia menar att om svenska företag lyckas sälja mer till en redan prispressad marknad, men också importera effektivare så skapar det fler arbetstillfällen.

– Det kommer säkert innebära en hel del även för innovationsområdet där exempelvis kemiska produkter och maskindelar är viktiga.

AI och cancerbehandlingar på agendan för indiska startups

När det gäller områden och branscher som är särskilt intressanta när man ser till Sverige och Indien spänner det från lastbilar till cancerbehandlingar.

– Vad gäller framtidsområden ser jag att hälsosektorn har en möjlighet att växa avsevärt, men även underleverantörer till bil- och lastbilsindustrin.

Läkemedel och informationsteknologi är två snabbväxande industrier när man ser till importen från Indien och utbytet skulle gynna båda parter, menar Robin Sukhia.

– Indiska 'start-up' företaget Niramai som identifierar bröstcancer via en AI (Artificiell Intelligens)-lösning, eller svenska Scandinavian Chemotech som behandlar vissa cancerarter via en patenterat tumörspecifik elektroperation är bra exempel på företag som skulle gynnas av ett frihandelsavtal. Bägge är framtagna som mobila lösningar, med bättre priser och effektivitet i fokus. Så väl teknik som kvalitet ökar ordentligt i Indien och gör att det finns många produkter som är redo för Europa.

”Helt olika förutsättningar” när EU och Indien möts

Finns det några orosmoment eller hinder som du ser som viktiga att förstå från ett svenskt och europeiskt perspektiv när det gäller handel och utbyte med Indien?

– Det är viktigt att förstå att Indien och EU ingår förhandlingar från två helt olika förutsättningar. Indien är en stor och komplex demokrati och har många outvecklade delar av samhället att ta hänsyn till, inte bara industrin.

– Man är mån om att inte utländska företag ska snabbt komma in och "äga" stora delar av den indiska företagsvärlden och därmed industrier. Indiska regeringen vill att företag ska sätta upp fabriker i Indien och även skapa forskning och utvecklingscenter i landet. Dels skulle det att överföra kunskap till indiska medborgare, dels skapa arbetstillfällen.

Robin Sukhia beskriver att utmaningen idag också handlar om att de flesta företag som säljer till Indien använder sig av distributörer och har kanske inte för avsikt att sätta upp tillverkning i landet än, till exempel för att volymen inte är tillräcklig. En annan anledning till att det kan vara svårt att sätta upp en fabrik i Indien som ska exportera till EU beror på dubbla importtullar, fört till Indien och sedan importtullar tillbaka till EU.

– Ett frihandelsavtal skulle lösa en hel del knutar här, konstaterar han.

Familjeföretagandet – en gemensam nämnare för Indien och Sverige

Finns det några fördelar, kulturellt och relationsmässigt, som gör att Indien och Sverige kan samverka lättare?

– Ja en hel del, framför allt så kan man samtala på engelska vilket faktiskt löser det mesta. Indier var nyligen den snabbast växande turistgruppen i Sverige, och man spenderar en hel del.

– Svenskar har ännu inte hittat till Indien som man hittat andra länder, men ju mer äventyrslystna vi blir i Sverige desto mer kommer vi resa till Indien, tror jag, Och ju mer vi besöker varandras länder desto mer ökar förståelsen, säger Robin Sukhia och utvecklar:

– Indien har verkligen något för alla, med en rik historia, från arkitektur, religioner, yoga och världens bästa kök.

– Sverige och Indien har även starka regeringsband och har skapat många så kallade Memoranding of Understanding (MoU) inom olika områden, från klimat, hälsa till försvar vilket också ökar relationerna. Dessa har resulterat i ett mer åtagande-orienterat gemensamt uttalande för samarbete. Indien har dessutom mycket familjeägd industri vilket banar väg för relationsskapande med svenska motsvarigheter.

Indien är ett enormt land och i framkant vad gäller många tekniska områden men också vad gäller produktion. Sverige har både vad gäller teknisk innovation och produktion knutit upp sig till Kina ganska ordentligt.

Finns det en möjlighet att på sikt skifta om mer produktion och utveckling mot Indien - om ett frihandelsavtal kommer på plats?

–Ja, till viss del vad gäller produktion. En hel del produktion i Kina är ju till för den kinesiska marknaden och kommer säkert vara kvar. Den produktion som lämnar Kina men vill ha nära till marknaden kommer troligast att hamna i Vietnam. Däremot annan tillverkning för global export och definitivt forskning och utveckling kommer ha goda möjligheter att frodas i Indien, och ännu mer så med ett frihandelsavtal.

–Vad gäller teknisk innovation så driver Sweden India Business Council gruppen SITEC - Sweden India Tech Community med syfte att skapa ett bilateralt ekosystem inom framförallt teknisk innovation. Vi har under den senaste tiden sett en rekordhög aktivitet inom detta nätverk.

Aktiviteter och intresset för samarbeten mellan de två länderna är stort och kan komma att bli än större om de fortsatta frihandelssamtalen leder framåt mot ett konkret avtal så småningom.