Hon kan bli nästa Fed-chef
Ekonomi (TT)
Lael Brainard beskrivs som en möjlig ny chef för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed).
Men stalltipset är att den sittande Fed-chefen Jerome Powell nomineras till en andra mandatperiod av president Joe Biden i dagarna.
Det är dags för Joe Biden att sätta ned foten i frågan om vem som ska leda USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) när Jerome Powells mandat löper ut i februari nästa år.
Enligt den vanligen välunderrättade tidningen The Wall Street Journals källor har presidenten inte bestämt sig för vem han vill nominera ännu. Men ett beslut sägs vara nära förestående.
Yellen har hyllat Powell
Normalt brukar nomineringen komma tidigare, för att ge senaten tid att fråga ut kandidaten inför en avgörande omröstning. Då det dragit ut ovanligt länge på tiden lutar det allt mer åt att Powell får sitta kvar, tror SEB-ekonomen Robert Bergqvist.
– Om du har en ny som ska komma in måste du ha en övergångsperiod, säger han.
Den 68-årige republikanen Powell fick uppdraget under Trumpregeringens tid, i februari 2018. Han ersatte då Janet Yellen, som numera är USA:s finansminister.
Yellen har i flera intervjuer på senare tid hyllat Powell. Bland annat har hon sagt att han är en person med rätt erfarenhet och trovärdighet för uppdraget.
– Men det finns andra kandidater, tillade hon i en Reutersintervju.
En av de kandidater som dykt upp som en tänkbar efterträdare till Powell är annars den 59-åriga Lael Brainard – en demokrat som var statsråd med ansvar för G20- och G7-förhandlingar på finansdepartementet i Obamaregeringen och som sedan sommaren 2014 är ledamot i Feds styrelse och sitter penningpolitiska direktion.
Brainard ses som duva
Powells anhängare fick nytt vatten på sin kvarn förra veckan, då flera medier rapporterade om att Fed-chefen träffat president Joe Biden i Vita huset. Men Brainard har också setts i Vita huset i förra veckan.
Bland bedömare ses Brainard som en duva, det vill säga en ledamot som har lättare att acceptera stimulanser med låga räntor och stödköp än de så kallade penningpolitiska hökarna – som har en mer åtstramande linje.
– Hon skulle kunna vara en kandidat som kan kliva fram. Ett av skälen är att hon har lite mer klimatfokus än Powell, säger Bergqvist.
Skulle Brainard – trots att oddsen pekar i en annan riktning – utses till Powells efterträdare kan det därmed tänkas att den räntebana och planerna för Feds avveckling av stödköp justeras i en mjukare riktning. Det skulle i sin tur kunna ge ett börslyft, trycka upp inflationen och inflationsförväntningarna samt sänka dollarn.
Enligt Reuters ligger sannolikheten på olika vadslagningssajter för att Powell får sitta kvar på 80 procent, medan sannolikheten att Brainard tar över ligger under 10 procent.
– Jag tror sannolikheten är ännu högre. Det är ett för stort vågspel att byta ut honom i det här läget, säger Bergqvist.
Oavsett vem det slutar med står Fed inför stora utmaningar, sedan inflationstrycket lyft till ovanligt höga nivåer med alla flaskhalsar som uppstått i den globala återhämtningen.
Tror inflationen toppar i januari
Såväl Powell som Brainard – liksom andra Fed-ledamöter – har beskrivit inflationstrycket som en övergående effekt. Men leverantörskedjor kärvar fortfarande och arbetskraftsbristen i USA är ovanligt påtaglig samtidigt som höga energi- och råvarupriser ännu inte ser ut att vika ned sig – faktorer som sammantaget bäddar för ett mer ihållande inflationstryck
– Vi tror att amerikansk inflation toppar i januari. Sedan börjar det sjunka tillbaka, säger Bergqvist.
Men det är inte otänkbart att det blir ett annat scenario, att inflationen biter sig kvar fram till mellanårsvalet till USA:s kongress i november 2022. Det skulle kunna bli ett problem för Biden och Demokratiska partiet, enligt Bergqvist.
– Jag tror att amerikanerna kan acceptera att inflationen går upp tillfälligt under ett halvår, men är det så att den ligger kvar på högre nivåer längre urholkas köpkraften. Det kan ge en större negativ effekt för hushållen – och därmed väljarna.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Full sysselsättning och stabila priser är de mål som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) siktar på med sin penningpolitik.
Konkret handlar det om att med räntenivåer på in- och utlåning till banker och andra åtgärder – som stödköp av obligationer – hålla den så kallade kärninflationen enligt PCE-måttet på 2 procent över en konjunkturcykel.
I september låg PCE-inflationen i USA på 4,4 procent, medan kärninflationen låg på 3,6 procent – den högsta nivån på 30 år. Arbetslösheten uppmättes i oktober till 4,6 procent, den lägsta nivån sedan mars 2020.
Målet om full sysselsättning är inte lika exakt siffersatt och handlar om att hålla arbetslösheten kring den jämviktsnivå som olika parametrar pekar mot, vilket kan variera över tid.
Fed övervakar dessutom banksystemet och den finansiella stabiliteten i USA.
Fed-systemet styrs av en styrelse (Board of Governors) med säte i Washington DC. Där sitter sju så kallade guvernörer nominerade av presidenten och godkända av USA:s senat.
En Fed-guvernör har ett 14-årigt mandat, medan ordföranden och vice ordföranden i styrelsen har fyraåriga mandat med möjlighet till förnyat mandat.
Fed-styrelsens ledamöter deltar bland annat i mötena i Federal Open Market Committee (direktionen), där Feds penningpolitiska beslut fattas. I direktionen, som normalt sammanträder åtta gånger per år, finns även fem chefer för regionala centralbanker.
Källor: Federal Reserve, Investopedia