DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Notan för miljötillstånden: 50 miljarder kronor

Snittkostnaden för att ansöka om miljötillstånd uppgår till 10 procent av bolagens omsättning, framgår av en ny rapport. ”Det är en förlust för Sverige”, säger Nicklas Skår från Svenskt Näringsliv.

I en nylanserad rapport från Svenskt Näringsliv framgår det att processerna för miljötillstånd påverkar företagen, och i sin tur det svenska samhället, i hög grad. Vart tredje tillståndspliktigt företag svarar i en enkät att dagens miljöregelverk haft negativa konsekvenser för verksamheten. Vartannat påverkat företag rapporterar att miljöregelverket har lett till att investeringar antingen inte blev av eller förlades utomlands. De företag som har påverkats negativt av dagens regelverk uppger en kostnad motsvarande 10 procent av sin omsättning till följd av förseningar eller kostnadsökningar.

Kostar 50 miljarder

Baserat på enkätsvaren från företagen med tillståndspliktig verksamhet uppskattas den totala samhällsekonomiska effekten av dagens ineffektiva miljöregelverk uppgå till 50 miljarder kronor, troligen utspritt över cirka 3 år.

Nicklas Skår, jurist och projektledare för Svenskt Näringslivs miljötillståndsprojekt , konstaterar att Sverige och världen nu står inför stora utmaningar, som dessa långdragna tillståndsprocesser kan komma att försvåra ytterligare.

– Vi står inför enorma klimatutmaningar, samtidigt som vi blir fler människor på jorden och fler ska lyftas ur fattigdom, men det kan inte ske fossilt. Vi i Sverige har här en enorm möjlighet att bidra genom vår export, som redan idag tränger undan hälften av våra egna utsläpp, säger Nicklas Skår vid presentationen av rapporten.

Men Skår varnar för att regelverket inte är anpassat för de stora förändringar som nu behöver göras.

– Det här handlar om hela samhället, det är egentligen inte en fråga om huruvida det är synd om företagen eller inte, de kan lägga sina investeringar i andra länder. Det är en förlust för Sverige.

I rapporten är det tydligt att företagen upplever regelverket som ett problem. Vart sjätte företag svarar att de uteblivna investeringarna påverkade andra delar av företagets verksamhet negativt.

Investeringar hamnar utomlands

Nicklas Skår förklarar att kraven som ligger till grund för EU-lagstiftningen i grund och botten är rimliga.

– Kraven är till stor del rimliga, men problemen i Sverige beror på en kombination av otydligt regelverk och att de lastas på med väldigt mycket godtycke när det blir upp till enskilda myndigheter att fatta beslut. Sverige sticker ut, 12 procent av företagen uppger att de flyttar sina investeringar utomlands, så av något skäl är det lättare med tillstånd i andra länder.

Det verkar dock finnas en politisk vilja att förändra tillståndsprocesserna efter de uppmärksammade fallen med Cementa och LKAB tidigare i år.

– Både Moderaterna och SD har tagit upp frågan i sina partiprogram och Magdalena Andersson nämnde det i sitt installationstal. Det finns en förståelse för att en förändring måste ske, men det är oerhört komplext att reda ut vilka förändringar som behövs. Det handlar om svåra målkonflikter mellan att bevara den lokala miljön och att bidra till den globala klimatnyttan.

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson medverkade i panelen vid lanseringen av rapporten.

– Jag har bevakat frågor om arbetsmarknad och näringsliv under 20 års tid. Frågor som har med industri att göra har inte funnits med på dagordningen under den tiden. Det är inte konstigt att byråkratin expanderar, det har varken funnits politiskt motstånd eller stora industriomställningar som synliggjort problematiken, säger Ingvar Persson.

”Ett Sisyfosarbete att påverka i de här frågorna”

Svenska Dagbladets Peter Wennblad instämmer i att politiken brister i frågan om miljötillstånd.

– Politiken har svårt att hantera målkonflikter. En annan aspekt i detta är kunskapsförlusten i politiken som uppkommer när man byter ut personer. Talespersoner i olika frågor byter plats vilket gör att kunskap hela tiden går förlorad. Det gör det till ett Sisyfosarbete att påverka i de här frågorna, säger Peter Wennblad.

– Det finns målkonflikter här och det är bara politiken som kan hantera dem, vem ska annars göra det? Det kan vara så att några få närboende vill slippa en vindkraftpark, men att den gör stor nytta för många, då måste politiker kliva in, lägger Ingvar Persson till.

Avvägningar måste göras

Ellika Berglund, utredare på IF Metall, berättar att frågan engagerar deras medlemmar.

– För våra medlemmar och förtroendevalda är det här en högst aktuell fråga. De är oroade över om deras jobb kommer finnas kvar i framtiden. Vi måste förse politiker med kunskap om hur verkligheten ser ut så att de kan känna sig tryggare i målkonflikterna. I dag har de inte kunskap för att ta tag i debatten, säger Ellika Berglund.

Take Aanstoot, ordförande för Ekomodernisterna, hade velat se en avvägning mellan lokal miljö och global klimatnytta.

– Om klimatnyttan är tillräckligt stor kanske man måste tillåta viss inkräktning på lokal nivå. Man måste kanske ha gruvor på de ställen där viktiga ämnen finns, om nyttan är tillräckligt stor. Den avvägningen måste finnas med miljöbalken.

Även de tillstånd som inte godkänns borde få svar snabbare.

– Troligtvis ska inte alla tillstånd som söks beviljas, men det ska inte ta så lång tid att få ett nej. Det ska vara tydligt varför man får ett nej och det ska ske inom rimlig tid, för att företaget ska kunna tänka om, säger Take Aanstoot.

– Det är som på tunnelbanan, så länge det står på skylten hur lång tid som är det kvar kan man vänta. Det är oförutsägbarheten som är frustrerande. Många företag kan tänka sig att låta det ta tid, om de vet om tidsramen innan, säger Peter Wennblad.

Sverige har rasat på Fraser Institutes rankinglista över attraktiva gruvnationer de senaste åren. 2016 låg Sverige på plats 8, men nu är vi nere på plats 36.

– Det påverkar Sverige, men också resten av Europa och världen. Mycket av de tillgångar som finns att bryta här går inte att bryta någon annanstans. Utbyggnaden av industrin har fått ett större syfte nu på grund av klimatkrisen. Innan såg man på industrin som sysselsättning och avkastning för ägarna, men nu handlar det om omställning av hela samhället och ytterst vår överlevnad, konstaterar Ingvar Persson.