KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så ska Göteborgsföretaget Liquid Wind elektrifiera sjöfarten

Göteborgsföretaget Liquid Wind ska via grön teknik förse den internationella sjöfarten med fossilfritt elektrobränsle. Men för att komma dit behöver svenska politiker öppna ögonen för teknikens potential. ”Sverige måste skärpa sig”, säger bolagets grundare Claes Fredriksson.

Sedan Göteborgsföretaget Liquid Wind grundades 2017 har Claes Fredriksson och hans team arbetat intensivt för att uppmärksamma den så kallade Power to Fuel-tekniken till sjöfartsmarknaden. I korthet går tekniken ut på att slå ihop vätgas och grön koldioxid för att tillverka klimatneutralt elektrobränsle, så kallad e-metanol. Det banar väg för en massiv klimatkompensering i den marina sektorn som varje år slukar 350 miljoner ton fossilt bränsle.

– Vi har riktat in oss på en bransch där kunderna är stora och i stort behov av bränsle i stora volymer, säger Claes Fredriksson, vd och grundare.

Responsen från investerare och potentiella kunder har varit övervägande positiv, vilket vittnar om elektrobränsle potentials som en stark energiutmanare i sjöfarten. Bland intressenterna och samarbetspartners finns tyska storföretagen Siemens Energy och Uniper liksom svenska Alfa Laval, som tidigare i år in gick in som delägare i en finansieringsrunda där Liquid Wind fick in motsvarande cirka 40 miljoner kronor.

Nästa år kommer nästa stora milstolpe. Då påbörjar företaget byggandet av sin första anläggning för produktion av e-metanol. Anläggningen, som går under namnet FlagshipONE, planeras invid Övik Energis kraftvärmeverk i Örnsköldsvik. Området har också nära tillgång till både förnybar el från vindkraftparker och återanvänd koldioxid, även kallat biogen koldioxid från kraftvärmeverket som tillhör Övik Energi.

– Efter att alla tillstånd har godkänts siktar vi på byggstart under våren samt att produktionen ska starta 2024. Då planeras den årliga produktionskapaciteten bli 50 000 ton e-metanol, säger Claes Fredriksson.

Det här är dock bara början på företagets ambitiösa tillväxtresa. Liquid Wind har redan påbörjat planeringen för en andra produktionsanläggning, FlagshipTWO. På sikt ska bolaget ha utvecklat 500 anläggningar världen över till 2050. Dessa ska tillsammans bidra till minskat utsläpp av 50 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar hela Sveriges totala utsläpp. Bolaget har också en ambition att snabbt skruva upp byggnadstakten för varje ny anläggning. Detta ska uppnås med hjälp av ett digitalt plattformskoncept som utvecklar förmågan att utvidga och designa fabriker kombinerat med en stabil värdekedja med hög produktionskapacitet.

– Det som tog oss fem år att göra första gången kommer att ta ett år att göra andra gången. Dessutom kommer vi från första till andra anläggningen kunna öka produktionen från 50 000 till 100 000 ton e-metanol per år. Därefter kommer det att ta nio månader att bygga en anläggning som kommer producera ytterligare 100 000 ton och sen nio månader till för en anläggning som kanske kan producera betydligt större volym, säger Claes Fredriksson.

Företagets höga tempo speglar det allt ökade behovet av grönt bränsle inom den marina sektorn.

– Vi är anpassningsbara för att skala upp produktionen till en storlek som sjöfarten behöver. Sjöfarten förväntas kräva upp emot 15 miljoner e-metanol på årsbasis till 2030. Så det gäller att växla upp fortare och förbereda oss för kraftig expansion, säger Claes Fredriksson.

En annan del av bolagets strategi i Sverige är att bygga anläggningar i norr för att säkra en stabil elförsörjning.

– Vi planerar våra anläggningar i elområde 1 och 2 där det redan finns en stark elinfrastruktur med stabila elnät som levererar till ett bra pris, säger han.

Liquid Wind har också lockat intresse utomlands där man ingått partnerskap med företag i Frankrike, Spanien och Portugal. Där kan den förnybara elen inte bara komma från vindkraft utan även från solkraftsparker.

Liquid Wind har kommit långt i arbetet att sätta elektrobränsle på kartan. Men som enskilt företag kan man inte göra allt. En stor utmaning är att bolaget konkurrerar på en helt annan prisnivå än bolag som tillverkar fossilt bränsle. För att Power to Fuel-tekniken (vilket går under det bredare samlingsnamnet Power-to-X, PTX-tekniken) ska få ett större genomslag internationellt, måste prisgapet minska betydligt framöver. Tills dess måste marknaden vara redo att betala extra för det mer klimatneutrala alternativet.

– Priset på det bränsle som vi producerar är idag högre än det fossila bränslena. Särskilt när vi är mitt i att bygga ett helt nytt produktionssystem. Det kommer att krävas att någon är villig att betala mer för elektrobränsle tills vi får upp produktionsvolymer vilket gör att vi kan få ner priset, säger han.

Enligt Claes Fredriksson är Liquid Wind i frontlinjen att förse elektrobränsle till den marina sektorn. Men för att bibehålla tempot och därigenom stärka Sveriges konkurrensfördel inom PTX-tekniken, kommer det att krävas draghjälp från politiker.

– Sverige har goda förutsättningar för att utveckla något som är unikt för världen. Vi har grön skog, billig el, tillgång till hamnar och sjöfart. Om vi utvecklar PTX-tekniken kan vi skapa arbetstillfällen, rent bränsle och en exportprodukt. Men då gäller det att politikerna vaknar och kan stötta med styrmedel.

Idag saknar politikerna tillräcklig kännedom om PTX och dess potential, menar han. Det kan jämföras med Danmark där regeringen sedan tre och ett halvt år tillbaka har kopplat in rederijätten Maersk och Vestas vind för att vidareutveckla processerna i stor skala.

– Sverige måste skärpa sig om vi ska vara världsledande. Vi vill springa så fort vi kan, men vi behöver också förutsättningarna för att göra det. Det vore väldigt synd om vi skulle missa tåget och bli omsprungna av andra länder när det gäller elektrifieringen av transportsektorn, säger Claes Fredriksson.

För att få draghjälp från politikerna föreslår han tre konkreta åtgärder. Det ena är att möjliggöra ett snabbare utvidgning av vindkraftsparker vilket kräver snabbare tillståndsprocesser. Det andra är att massa- och pappersbruken bidrar till att få fram nog med koldioxid. Om skogsindustrin anslöts sig till ett mer avancerat nätverk för infångandet och användningen av koldioxid, via den växande CCU-tekniken, skulle företag som Liquid Wind mer kostnadseffektivt kunna utnyttja klimatneutral koldioxid till sin produktion.

Den tredje åtgärden är att skapa politiska styrmedel som med tiden ska stänga prisgapet mellan rent och fossilt bränsle.

– Genom ett så kallat Contract for Difference, kommer man kunna hjälpa till att fylla prisgapet. Det skulle göra det lättare för oss att komma i gång med produktion och försäljning, säger Claes Fredriksson.

Även om det finns många hinder på vägen finns det anledning att vara optimistisk, anser han. En ljusglimt är att företaget kan se ett förändrat tankesätt på marknaden där allt fler bryr sig om vad man lämnar efter sig till sina barn och barnbarn.

– Vi ser stor förändringsvilja på sjöfartsmarknaden att rädda världen från global uppvärmning. Många företag inom sjöfarten vet att de kommer att behöva köpa in mer och mer grönt bränsle framöver och det fort. Priset är idag högt, men vi tror att det kommer att gå ner i snabbare takt. Det är också viktigt att tekniken får spridning hos allmänheten och att fler företag ger sig in i utvecklingen av elektrobränsle för hela transportsektorn. Det skulle öka uppmärksamheten för tekniken och även där bidra till att pressa priserna.