BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Trafikverket vill låna till satsningar i norr

Ekonomi (TT)

Stora satsningar görs i norra Sverige för att möta industrins behov, enligt Trafikverkets uppdaterade planering för väg och järnväg de kommande tio åren.

För lite och för sent, är några kommentarer.

Trafikverket föreslår fortsatt stora satsningar på järnvägen, framför allt en upprustning av Malmbanan via lånefinansiering. Den sista sträckan, Skellefteå – Luleå, på Norrbotniabanan ska också byggstartas, även om det ligger sent i planperioden. Förmodligen dröjer det till efter 2035 innan den är helt klar.

Det framgår av Trafikverkets förslag till uppdatering av trafikplanen 2022 – 2033, som regeringen nästa år ska ta slutlig ställning till.

Bra med lånefinansiering

Trafikverket satsar också pengar till de större vägarna kring Skellefteå.

– För lite och för sent, baserat på den ram som regering och riksdag lagt fram, säger Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Riksdagens trafikutskott.

Han välkomnar förslaget att låna till Norrlandspaketet och tycker att det borde kunna göras med höghastighetsbanorna också, så att budgetmedel kunde frigöras till annat.

Även pågående arbete med att bygga ut de nya höghastighetsbanorna fortsätter, till att börja med främst på sträckorna som ligger närmast de tre storstäderna. Den preliminära planen är fortsatt att de ska kunna vara färdiga 2045. Trafikverket har gjort nya kalkyler, som pekar på att kostnaderna kan sänkas med 65 miljarder kronor, jämfört med nuvarande bedömning på runt 325 miljarder kronor.

Av alla nyinvesteringar går 80 procent till järnvägen.

Vägarna förfaller

Behovet av att rusta upp vägnätet är större än de tilldelade pengarna, enligt myndigheten. Tillståndet på det statliga vägnätet har gradvis försämrats och lär så fortsätta, enligt myndighetens bedömning, om inte politikerna tilldelar mer pengar.

– Vi har fått ökade anslag till vägunderhåll, men tyvärr inte i den utsträckning som behövs, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på en pressträff.

Myndigheten ska försöka prioritera de högtrafikerade vägarna.

– Men det blir mer avhjälpande åtgärder än förebyggande, säger Lena Erixon.

Planen innehåller generellt sett högre ambitioner än vad det finns avsatt utrymme. Totalt har kostnaderna skenat med 50 procent för planlagda men ännu ej startade byggprojekt i väg och järnväg, enligt Trafikverket. Många nya investeringsprojekt får därför anstå och skjutas på framtiden.

Tränger undan

"Sammanlagt rör det sig om nio investeringar i gällande plan som föreslås förskjutas i tid så att de slutförs efter 2033, vilket innebär att totalt 11 miljarder kronor förskjuts till efter planperioden", skriver Trafikverket i den nationella planen.

Som vanligt knorras det på olika håll över prioriteringarna, speciellt över förseningarna. Bland annat Stockholms handelskammare undrar var pengarna är till fyrspårig järnväg mellan Stockholm och Uppsala. Nyttan av höghastighetsbanorna kan ifrågasättas och kostnaderna för densamma tränger undan andra viktigare satsningar, enligt näringslivsorganisationen.

Transportföretagen är kritisk:

– Underhållsskulden närmar sig nu 20 miljarder 2020 och den kommer att öka till 42 miljarder 2030 om inte ytterligare medel tillförs vägnätet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisation för transportsektorn i ett pressmeddelande.

Olle Lindström/TT