DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Inflationen gör hushållen försiktigare

Ekonomi (TT)

Återhämtningen i ekonomin pausar när pandemin tar ny fart. Den högre inflationen dämpar hushållens köpvilja, enligt Konjunkturinstitutets (KI) nya prognos.

Svensk BNP (bruttonationalprodukt) spås öka med 3,4 procent nästa år. Det är en rejäl nedskrivning från septemberprognosen på 3,9 procent. I stället bedöms tillväxttakten bli högre 2023, 2,1 procent mot den förra prognosen på 1,4 procent.

"När smittvågen ebbar ut under våren börjar ekonomin växa snabbare igen och under den andra halvan av året inleds en period med mild högkonjunktur. Förstärkningen på arbetsmarknaden släpar dock efter", skriver KI.

Den stigande inflationen är på mångas läppar nu. Den spås landa på i genomsnitt 2,8 procent 2022, högre under första halvåret, för att sjunka tillbaka till 1,4 procent året därpå, enligt KI. Dyrare el och högre drivmedelskostnader är det som driver upp det allmänna prisläget. Men mot sommaren avtar den effekten, spår många ekonomer liksom KI. Det kommer dock sekundära effekter:

Spiller på matpriser

– Inte minst livsmedelspriserna kommer att stiga under 2022 och 2023, säger KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

Och den högre inflationen dämpar möjligen hushållens köpvilja framöver, inte minst mot bakgrund av att reallönerna nu blir negativa kommande år, det vill säga inflationen är högre än lönepåslagen.

– Det här påverkar förmodligen hushållsförtroendet, säger han, vilket också syns i KI:s månatliga mätningar där hushållen blivit försiktigare i synen på ekonomin.

Arbetsmarknaden fortsätter ändå att stärkas, arbetslösheten faller ner mot 6,7 procent 2023, enligt KI, men nedgången sker med viss eftersläpning till följd av den höga andelen långtidsarbetslösa.

Fortsatt starkt nuläge

Nuläget i ekonomin pekar dock på att industrin fortsätter att gå på högvarv.

Den samlade barometerindikatorn backade något i december, till 117,1 från 117,6 i november. Tillverkningsindustrin än den enda sektorn som inte backar. Indikatorn är kvar på en historiskt mycket hög nivå och läget är fortsatt betydligt starkare än normalt, skriver KI.

Det är framför allt industriföretagens syn på orderstockarna som bidrar till uppgången.

Läget i detaljhandeln är sämre, den så kallade konfidensindikatorn backade med 4,8 enheter, men pekar trots det på ett fortsatt betydligt starkare läge än normalt.

Olle Lindström/TT