KRIGET I UKRAINA

Risken för svensk finanskris tonas ned

Ekonomi (TT)

Aktier rasar, rubeln kollapsar och gaspriset skenar. Men risken för en akut svensk finanskris är inte särskilt stor, enligt Robert Bergqvist, senior ekonom på storbanken SEB.

Men han är orolig för vad som händer om Ryssland stryper exporten av gas, olja och andra strategiska varor.

Det skakar rejält på marknaden efter det tredje sanktionspaketet från väst mot Ryssland, som fortsätter kriget i Ukraina efter den nya attacken mot grannlandet den 24 februari.

Dramatiken i Ryssland går inte att ta miste på, med tecken på bankrusningar när ryska kunder gör allt för att få ut sina tillgångar i utländsk valuta. Moskvabörsen har abrupt ställt in måndagens handel helt och hållet och den ryska centralbanken har förbjudit mäklare att bistå utländska ägare som vill sälja ryska aktier.

Handelsstopp för ryska aktier

Frankfurtbörsen har i sin tur infört ett handelsstopp för 16 ryska aktier som handlas på den tyska börsen. Det omfattar depåbevis i bland annat flygbolaget Aeroflot, oljebolaget Rosneft, storbankerna Sberbank och VTB samt det statskontrollerade ryska gasmonopolet Gazprom.

Lyfter man blicken är mönstret tydligt. Allt med exponering mot Ryssland och Ukraina tar rejält med stryk på alla öppna europeiska börser. Investerare flyr från risk och satsar på vad som ses som normalt ses som säkra tillflyktsorter – lite förenklat: dollar, guld och statspapper.

Suget efter dollar är så stort att det tillsammans med effekterna av att ryska storbanker slängts ut från Swift-samarbetet har lett till uppgifter om likviditetsproblem.

– Ingen vet egentligen vart det här ska lösa upp sig, vart det tar vägen. Risken är att det blir värre innan det blir bättre, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.

Tonar ned risken

SEB-kollegan Robert Bergqvist tonar dock ned risken för en akut finanskris, som efter Lehman Brothers-kollapsen 2008.

– Vi går in i den här krisen med ganska starka balansräkningar. Om vi tittar på företags, hushålls och bankers balansräkningar så är de överlag i ganska gott skick i USA, Europa och Asien, säger han.

Han tar även fasta på att den kris som uppstått i kölvattnet på Rysslands aggressionskrig i Ukraina inte är kopplad till överdrivet risktagande, vilket gör beslut om finanspolitiskt stöd och likviditetsstöd från centralbanker mindre kontroversiellt.

Turbulensen kommer cirkulera kring Ryssland, är hans huvudscenario. Och han bedömer spridningseffekterna från konkurser och kreditförluster därifrån som begränsade.

– Rysk ekonomi utgör ungefär 1,7 procent av världsekonomin, så stannar den får det ganska små effekter på resten av världen, säger han.

– Och det ryska banksystemet är inte så integrerat så att vi får dominoeffekter, tillägger han.

Oro för motåtgärder

Däremot tror han det kan behövas punktinsatser, som kapitaltillskott i enskilda banker eller företag som kan få problem.

– Den här gången är det politiska beslut som ligger till grund för de potentiella förlusterna. Då tror jag det finns en större förståelse om man behöver gå in med statligt kapital och hjälpa de som drabbas, säger han.

– Det jag väntar med viss oro på är vad ryssarna planerar för motåtgärder i form av ekonomiska sanktioner mot omvärlden, tillägger han.

Som många ser han en stor risk för att Ryssland slår till med stopp för export av olja, gas, kol, gödsel eller andra strategiskt viktiga varor efter de sanktioner som väst fattat beslut om.

Det kan trycka upp priserna på el och drivmedel rejält och förvärra inflationsproblemet.

– Det kan sänka tillväxten och skapa problem, säger han.

Men även på denna front finns det utrymme för centralbanker och regeringar att gå in med stöd, trots att pandemistimulanserna knappt har börjat avvecklas.

– Centralbankerna kan ganska enkelt säkra tillgången på likviditet. Och finanspolitiken kan återigen gå in och stötta den ekonomiska tillväxten. Det finns utrymme att låna mer, säger Bergqvist.

Joakim Goksör/TT