DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomer: Regeringens besked var väntat

Ekonomi (TT)

I Ukrainakrigets spår sänker regeringen årets BNP-prognos och höjer även inflationsprognosen. En väntad revidering även om den stundvis anses som för optimistisk när allt lägre inflation spås inför nästa år, menar ekonomer.

Enligt finansminister Mikael Damberg är det Ukrainakriget och sanktioner med bland annat högre råvarupriser som har bidragit till att driva upp inflationen, säger han på fredagens pressträff om finansdepartementets senaste prognos för den svenska ekonomiska utvecklingen.

Prognosen för svensk BNP-tillväxt justeras ned till 3,1 procent, från de tidigare 3,4 procent. Inflationsprognosen för i år höjs däremot till 4,6 procent från tidigare 2,1 procent.

Rimligt besked

Ett väntat besked, enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Just med tanke på det läge vi är i. Vi har en dramatisk påverkan på råvarupriser som påverkar inflationen utöver den redan starka inflationen vi hade och tidigare pandemieffekter, säger Annika Winsth.

Pernilla Johansson, seniorekonom på Swedbank, håller med och anser att prognosen kan anses vara rimlig. Det som däremot stack ut var regeringens optimism när man räknar med att inflationen blir betydligt lägre nästa år, 1,8 procent. Regeringens prognos skiljer sig här från Konjunkturinstitutets och Swedbanks syn på utvecklingen.

– Det finns frågetecken kring hur hög och långvarig uppgången i priser kommer att bli. Frågan är om hushållen kommer att konsumera i samma takt när priserna stiger så pass mycket. Det är en optimistisk prognos över hur mycket hushållet kommer att spendera framöver, säger Pernilla Johansson.

Även om hushållen får en del stödinsatser som kompensation för höga priser och att regeringen ser en god arbetsmarknadsutveckling kommer hushållens inkomster ändå pressas på grund av de höga priserna, fortsätter Pernilla Johansson.

Kan göra stöd mer träffsäkra

Prisuppgångarna drabbar hushåll med låga inkomster hårdast, sade Damberg under presskonferensen.

– Här har det införts en hel del stöd till hushåll och det jag tycker att man kan säga om stöden som har presenterats nu för höga elpriser och bensin- och dieselpriser är att det är svårt att göra dessa träffsäkra. När det är hushåll med låga inkomster som drabbas skulle man snarare kunna rikta stöden till hushållen med en mer begränsad budget, säger Pernilla Johansson.

Regeringen räknar också med ett högre budgetunderskott än tidigare väntat, till följd av ökade kostnader med ökat flyktingmottagande, stärkt försvar och kompensationsåtgärderna. Statsskulden som andel av BNP antas också hamna något högre än väntat.

– Här kan man konstatera att trots att man får ökade utgifter så har Sverige ändå en låg offentlig skuld, i ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder, säger Pernilla Johansson.

Stor osäkerhet framåt

Under pressträffen påpekade Damberg osäkerheten i de prognoser som görs i och med krigets osäkra utveckling och dess konsekvenser.

– Det finns dessvärre en stor osäkerhet. Det man får utgå från är att priserna kommer att vara väldigt höga länge. Hur länge det kommer att vara så här och hur hårt det kommer slå är däremot svårt att veta. Man får vara ödmjuk inför att det är ett osäkert läge, det kan bli värre men det såklart också lugna ner sig, säger Annika Winsth.

Beata Wallsten/TT