DEN SVENSKA EKONOMIN

Spår lägre tillväxt och högre inflation

Vårbudget (TT)

Tillväxten blir lägre och inflationen högre. Så kan regeringens prognos över svensk ekonomi sammanfattas.

Regeringen räknar med en inflation på 4,6 procent i år och 1,8 procent 2023, enligt nyckeltal presenterade i samband med vårpropositionen.

Prognosen är densamma som regeringen presenterade den 1 april, inför propositionen.

Årets BNP-tillväxt beräknas till 3,1 procent medan det för 2023 beräknas bli en tillväxt på 1,6 procent, en nedrevidering från decemberprognosen, vilket beror på pandemins härjningar i början av året och Ukrainakriget, enligt finansminister Mikael Damberg.

Ukrainakriget påverkar de ekonomiska utsikterna och sänker BNP-tillväxten globalt. Och Sverige kommer inte undan även om utgångsläget är bättre än många andra europeiska ekonomier, enligt finansminister Mikael Damberg (S).

Vi räknar med något lägre tillväxt i Sverige samtidigt som inflationen blir högre, säger han på en pressträff.

Regeringens linje är fortsatt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige, säger Damberg. Han nämner även helgens våldsamma upplopp i flera svenska städer.

Nu är vi i ett nytt läge med ett krig i vårt närområde, säger han med hänvisning till de ekonomiska konsekvenserna av Ukrainakriget. Rysslands invasion av Ukraina har lett till högre priser, en stor osäkerhet och lägre handel, tillägger han.

Sammantaget presenterar regeringen åtgärder för 31,4 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Tillsammans med extraändringsbudgetar som kommit under året och riksdagens utskottsinitiativ om stöd till Ukraina uppgår därmed budgetpaketet totalt till 35,4 miljarder kronor.

"Efter förslag från regeringen har en modifierad version av elpriskompensationen förlängts med ytterligare en månad för elabonnenter i södra och mellersta Sverige för att stötta de hushåll som drabbas av höga elpriser", skriver regeringen i ett pressmeddelande.