DEN SVENSKA EKONOMIN
Kritiken: Finansministern pratar inte om utanförskapet
Politik (TT)
Under tisdagen presenterades regeringens vårändringsbudget. ”Det som är bekymmersamt är det finansministern inte pratar om, nämligen det omfattande och växande utanförskapet”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Budgeten präglas av kriget i Ukraina med bland annat pengar till flyktingmottagning och kompensation för prisökningar till följd av kriget.
Sammantaget presenterar regeringen åtgärder för 31,4 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Tillsammans med extraändringsbudgetar som kommit under året och riksdagens utskottsinitiativ om stöd till Ukraina uppgår hela budgetpaketet till 35,4 miljarder kronor.
– Regeringens linje är fortsatt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige , säger finansminister Mikael Damberg (S).
– Rysslands invasion av Ukraina har lett till högre priser, en stor osäkerhet och lägre handel.
Mer till vården
Budgeten innehåller bland annat en halv miljard kronor för att fler ska kunna anställas i vården. Det är en av få nyheter i vårändringsbudgeten.
– Det stärker motståndskraften i såväl krig som fred, säger Damberg.
Men regeringen har redan tidigare meddelat att det finns miljarder avsatta i år för för att stärka vården efter pandemin, börja beta av de köer som vuxit och fördela pengar till regionerna för att anställa mer personal.
Regeringen stärker också det civila försvaret med 800 miljoner kronor. Det är en följd av försvarsberedningens uppgörelse tidigare i vår, som samtliga partier står bakom.
Pengarna kommer att användas till en mängd åtgärder i kommuner, regioner, statliga institutioner och till infrastruktur. Men det handlar också om att skydda befolkningen.
Därför satsas 91 miljoner kronor på att rusta upp skyddsrum och utomhusvarningssystem. Om det värsta ändå händer och Sverige dras in i ett krig behöver vi rusta upp både skyddsrummen och varningssystemen, enligt Damberg.
Regeringen vill även tidigarelägga införandet av en ny struktur för civilförsvaret, från den 1 januari 2023, som tidigare planerat.
Mer till pensionärer
Vårändringsbudgeten innebär förändringar i den innevarande budgeten för 2022 som riksdagen klubbade i december.
I vårändringsbudgeten finns till exempel fyra miljarder till pensionärer med lägst pension i form av ett garantitillägg, åtgärder riktade mot hushåll och jordbruket för att kompensera för prisökningar på el, livsmedel och drivmedel, samt klimatåtgärder och olika pandemistöd.
En stor post, 10,3 miljarder, är kostnader för mottagandet av flyktingar från Ukraina. Det ska betalas genom att över 9 miljarder tas från årets biståndsbudget.
Regering och riksdag har redan tidigare i år gjort stora förändringar i budgeten för 2022, i form av sex extra ändringsbudgetar utöver vårändringsbudgeten.
I dem finns bland annat extra försvarsanslag på två miljarder, elpriskompensation för hushåll, sänkt energiskatt på bensin- och diesel och ytterligare miljarder till olika pandemiåtgärder.
Sammanlagt kostar de sex ändringsbudgetarna drygt 37 miljarder, utöver vårändringsbudgeten.
Kan utmanas
Vårändringsbudgeten ska beslutas av riksdagen senare i vår. På åtminstone ett område, pensionerna, ser det ut att bli politisk strid som kan leda till att regeringens förslag utmanas.
Damberg pekar på att en halv miljon pensionärer får tusen kronor mer i månaden med regeringens förslag, som är tänkt att börja betalas ut i slutet av augusti.
– Det är nu upp till bevis, säger Mikael Damberg med adress till andra partier som också säger sig vilja förbättra för pensionärerna.
Högeroppositionen är kritisk till hur garantitillägget för dem med lägst pensioner utformats och vill stärka pensionärernas ekonomi på andra sätt.
För att kunna utmana regeringens vårändringsbudget måste dock M, KD och SD enas om ett gemensamt förslag som får stöd av L. Dessutom måste C lägga ned sina röster.
I höstas röstade C på sin egen budgetmotion, inte med regeringen. Det gjorde att högeroppositionen fick igenom sina budgetförslag.
Kritiken: Finansministern pratar inte om det växande utanförskapet
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är kritisk till att Mikael Damberg inte nämner utanförskapet.
– Det som är bekymmersamt är det finansministern inte pratar om, nämligen det omfattande och växande utanförskapet. Det behövs ett självförsörjningsmål och konkreta åtgärder för att få fler i arbete, säger han och fortsätter:
– De starka statsfinanserna borde användas till strukturreformer och långsiktiga investeringar som är bra för Sverige. Nu används en stor del av budgetutrymmet för att dela ut ersättningar strax innan valet och som dessutom minskar drivkrafterna till arbete. Den tilltagande kortsiktigheten i finanspolitiken är oroande.”
Trots en relativt god fart i ekonomin räknar regeringen i sina egna prognoser med att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå.
– Den marginella minskningen gör att den stannar vid 7procent. Det är en relativt hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Exempelvis har Polen och Tyskland en arbetslöshet på 3 procent, säger Sven-Olov Daunfeldt.
