KRIGET I UKRAINA

Jeltsins svenska rådgivare: Då kraschar ryska ekonomin

Ett enat Europa är avgörande för att stoppa Putins krig. Men det behövs hårdare sanktioner, anser nationalekonomen och Rysslandsexperten Anders Åslund. ”Det blir svårt för Ryssland att bedriva krig utan stridsvagnar, drönare och missiler”, säger han i en längre intervju med TN.

I takt med Putins skoningslösa offensiv i Ukraina håller den ryska ekonomin på att köras i botten av sanktioner från väst. Det berättar Anders Åslund, specialist på politisk ekonomi i Ryssland, Ukraina och Östeuropa och tidigare rådgivare i Boris Jeltsins regering i Ryssland under privatiseringen 1991–1994 och åt den ukrainska regeringen 1994–1997.

– Jag tror att vi kommer att se en stor krasch, säger den Washington-baserade Rysslandsexperten i TN-intervju.

Han fortsätter:

– Sanktionerna kommer att hindra Ryssland från att importera viktiga insatsvaror till industrin. Det gäller framför allt halvledare där merparten importeras från Taiwan via licenser från USA. Det kommer att leda till totalstopp för bilindustrin och andra tunga industrier. Landets största fabrik för stridsvagnar i Nizjnij Tagil (Uralvagonzavod reds. anm.) kommer att avstanna helt. På kort sikt kommer det saknas material för att bedriva krig.

Ryska ekonomin nära krasch

Enda orsaken till att Rysslands ekonomi ännu inte kraschat är att den hålls ihop på syntetisk väg, menar Anders Åslund. Han syftar bland annat på de kapitalkontroller som centralbanken infört för att hindra utländska investerare från att ta ut sina pengar medan banken lever på den stora valutareserven.

– Efter invasionen av Ukraina föll rubeln från 70 till 120 dollar. Efter det har rubeln förvisso glidit tillbaka något, men det beror på att valutamarknaden är utomordentligt reglerad. Men det kommer inte att kunna fortsätta framöver, säger Anders Åslund.

Det blir allt svårare för landet att stå pall för de tuffa sanktioner som har införts mot Rysslands valutareserv. Tids nog kommer ekonomin att krackelera. När det sker tror Anders Åslund att rubeln kommer att krascha till 200 per dollar. Vidare spår han att inflationen rusar till hela 50 procent medan landets BNP faller inom intervallet 15 till 20 procent. Han drar paralleller till mitten av 2010-talet då USA slog till med fulla sanktioner mot Venezuela.

– Det kanske inte kommer att vara lika illa eftersom Venezuela var utomordentligt vanskött. Men det är ett bra exempel på vilka stora effekter sanktioner kan ha, säger han.

Tre effekter

Det finns tre stora effekter av sanktionerna, menar han. Den första är att sanktionerna i sig skapar en allmän osäkerhet på grund av den överhängande risken för nya plötsliga bakslag. Den andra är kreditriskerna, där många oligarker riskerar att bli av med sina tillgångar på grund av osäkra rättsförhållanden.

Den tredje risken, som vi redan sett i full effekt idag, är vad han kallar en ”reputation risk”, att många företag inte vill förknippas med Ryssland.

– Det är dålig governance för ett företag att stödja ett land som bedriver krig. Vi ser redan att hundratals multinationella bolag, bland annat svenska Ikea och H&M, drar sig ur landet. Om man fortfarande inte har gjort det kommer man vara illa tvungen efter alla möjliga påtryckningar från konsumenter, aktieägare, anställda och aktivister. Landet har blivit en paria, säger han.

Det är inte bara företagen som tar avstånd. Sedan krigets början har EU enat sig av ett sällan skådat slag. Anders Åslund hedrar det nya EU-ledarskapet, med Ursula von der Leyen i spetsen, som i ett tidigt skede visade stor handlingskraft. Det står i bjärt kontrast med EU:s sanktioner från Krimkrisen 2014.

– Tidigare ansågs det omöjligt att EU skulle frysa centralbankens reserver och stänga av Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift. Men så fort kriget bröt ut den 24 februari beslutade EU för att agera. Det förändrade situationen helt och hållet, säger Anders Åslund.

"Finns mycket mer att göra”

Sanktionerna har varit mycket effektiva tack vare att EU i åtskilliga fall har varit drivande i påtryckningarna. Nu är det oerhört viktigt att man fortsätter på samma inslagna väg. Det kan även bidra till att få USA och andra västländer att följa exempel. Enligt Anders Åslund finns det utrymme för att göra mer. Han tror att man behöver slå till med full kraft, genom en så kallad shock and awe-taktik, för att snabbt försvaga ekonomin och stoppa Putins krig.

– Det finns mycket mer man kan göra som att sanktionera hela det ryska banksystemet och bojkotta olja och gas, som står för två tredjedelar av Rysslands exportintäkter. Då kommer det att bli som att göra transaktioner med Somalia. Det kommer inte att övertyga Putin, men det kommer att minska Rysslands ekonomiska styrka och hindra tillverkningen av stridsvagnar, drönare och ett antal olika missiler, säger han.

På senare tid har det kommit en strid ström av spekulationer om att Ryssland kan vända sig till sina handelspartners Indien och Kina för att kompensera för förlorade olje- och gasintäkter från EU. Men det finns inga sådana livlinor att tala om, menar Anders Åslund.

– De har inte gjort några åtgärder fram till nu och det kommer förmodligen inte tas några längre fram. Man kommer inte att kunna täcka upp för Europas oljeimport som står för 60 procent.

Han tar oljehandeln som exempel.

– Huvudsakligen transporteras rysk olja från The Baltic Pipeline System till flera hamnar runt Sankt Petersburg. Därifrån går det flera tankers via Östersjön till Rotterdam där oljan lastas om till supertankers som sedan går ut till hela världen. Om Rotterdam stoppar ryska fartyg i enlighet med EU-sanktioner kommer det inte att gå, säger han.

Kan drabbas av Tysklands misstag

En orsak till att Europa går försiktigt fram med att stoppa importen av olja och gas är det stora importberoendet till Ryssland. Inte minst Tyskland, som avvecklade kärnkraften i kölvattnet av Fukushima-olyckan 2011, har gjort sig beroende av rysk naturgas. Men enligt Anders Åslund finns det ingen anledning att inte lägga fingrarna emellan.

– Det finns olika sätt att kompensera för en smäll, som att importera LNG (flytande naturgas reds anm). Det går också att producera el med kol och vattenkraft. Dessutom finns det fortfarande tre kärnkraftverk som man kan fortsätta att driva. Hela hysterin att avveckla kärnkraften har försatt Tyskland i den här situationen. I slutändan har de sig själva att skylla.

Tyskland får alltså ta smällen. Men eftersom landet är EU:s motor kommer det att slå mot hela unionens samlade BNP. Det är beklagligt att hela Europa, däribland Sverige, ska lastas för Tysklands "vansinniga energipolitik”, anser Anders Åslund.

– I Sverige har man gjort det kloka valet att hålla sig borta från att bli beroende av rysk energi eftersom det skapar en stor säkerhetsrisk. Men eftersom Tyskland är Sveriges största marknad så kommer vi tyvärr att drabbas av deras misstag, säger han.

Vill se ja till Nato

Sanktionerna kommer också på tillfällig bekostnad av marknadsekonomiska principer, menar han.

– Själva idén med sanktioner är protektionistisk. Men det är smällar man får ta. Antingen slåss man med vapen eller med sanktioner, säger han.

De nya tiderna kräver också nya åtgärder i Sveriges säkerhetspolitik, anser han.

– Det är uppenbart att Sverige måste gå med i Nato. Det anser redan majoriteten av svenskarna. Idag finns det inga säkerhetsgarantier att USA skulle stötta oss vid ett eventuellt angrepp, säger han.

”Putin kunde inte bry sig mindre. Det enda han bryr sig om är Rysslands storhet”

Anders Åslund har utöver en rad rapporter och opinionsartiklar skrivit 15 böcker om bland annat Ryssland, Ukraina och Putins styre. Han är känd för att vara en frispråkig kritiker av den ryska presidenten, som han beskriver som en ”auktoritär kleptokrat” som successivt har plundrat landet för att berika sig själv och sina vänner.

– Putin bryr sig inte om ekonomin. Ryssland har inte haft tillväxt sedan 2014 och levnadsstandarden har fallit med tio procent. Men Putin kunde inte bry sig mindre. Det enda han bryr sig om är Rysslands storhet, säger han och drar paralleller med Hitler.

Anders Åslund bedömning är att så länge Putin är vid makten finns det ingen återvändo.

– Det kommer inte att bli fred i Europa så länge Putin sitter vid makten. Han kommer att kämpa på så länge han kan. Särskilt om han har de ekonomiska resurserna som behövs.