USA:S EKONOMI
Fed dubbelhöjer räntan i kamp mot inflationen
Ekonomi (TT)
USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till intervallet 0,75–1 procent – den första dubbelhöjningen på över 20 år.
Investerarna räknar med att styrräntan höjs med flera dubbelhöjningar i rad.
USA:s centralbank Federal Reserve höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till intervallet 0,75–1 procent – den första dubbelhöjningen på över 20 år.
Investerarna räknar med att styrräntan höjs med flera dubbelhöjningar i rad.
Feds höjning av räntan med 0,50 procentenheter – en så kallad dubbelhöjning – är den högsta på över 20 år. Uttrycket härrör från att räntejusteringar i regel sker med 0,25 procentenheter i taget. Investerarna räknar med att styrräntan höjs med fyra dubbelhöjningar i rad, upp till 2,25-2,50 procent redan i september.
Sedan fortsätter marknadens räntebana upp till 3,25–3,50 procent om lite drygt ett år. Det kan jämföras med dagens ränta på 0,25–0,50 procent.
Samtidigt meddelar den amerikanska centralbanken att den från och med juni ska börja avveckla sin gigantiska stödköpsportfölj på omkring 9 000 miljarder dollar, som byggts upp av alla stödköp i pandemin.
I en presskonferens efter tillkännagivandet sade Fedchefen Jerome Powell att det inte blir fråga om några höjningar med 0,75 procentenheter framöver. Det löftet fick börskurserna, som dittills inte rört sig nämnvärt, att stiga ordentligt.
Historiskt men odramatiskt
Elisabet Kopelman, USA-analytiker på SEB, säger att beskedet om dubbelhöjning i sig är odramatiskt eftersom Federal Reserve har signalerat om höjningen.
– Däremot är faktumet att man nu höjer i en takt med 0,50 procentenheter historiskt, det har man inte gjort sedan början på 2000-talet. Det är en bekräftelse på den nya inflationsmiljö som vi lever i. Dramatiken är kopplad framför allt till inflationen och de tydliga signalerna från Fed att man kommer att prioritera inflationen framför tillväxten, säger Kopelman.
SEB:s analytiker räknar med att Federal Reserve fortsätter höja den amerikanska styrräntan med 0,50 procentenheter per möte fram till september, för att hamna på 2,5 procent.
– Därefter tror vi att man slår av på takten, beroende på hur ekonomin utvecklar sig. Federal Reserve har varit väldigt tydlig med att det här är inte en miljö där man bör ha en expansiv penningpolitik, säger Kopelman.
Påverkar Sveriges ekonomi
Den amerikanska bostadsmarknaden påverkas av stigande räntor eftersom det minskar efterfrågan på att låna pengar. Men även svenska hushåll påverkas när Fed höjer räntan, enligt Kopelman.
– Stigande långa räntor och svaga börser i USA påverkar oss i Sverige också, sedan har vi en egen centralbank som är igång och höjer styrräntan.
– Federal Reserve vill sakta ned den amerikanska ekonomin, och tar man i för mycket så påverkar det naturligtvis också en liten exportberoende ekonomi som Sveriges.
Centralbanken konstaterade efter sitt möte att den amerikanska arbetsmarknaden är stabil men att inflationstakten är fortsatt hög med rusande energipriser som den drivande faktorn. Rysslands krig i Ukraina skapar stor osäkerhet i ekonomin och Fed nämner också Kinas pandeminedstängningar som ett orosmoment.
Erik Paulsson Rönnbäck/TT
Joakim Goksör/TT
Fakta
Inflationen i en ekonomi visar prisförändringarna för konsumenter i årstakt. Är inflationen hög innebär det att konsumenter förlorar köpkraft, då man helt enkelt får mindre varor och tjänster för varje intjänad krona.
Centralbanker i västvärlden har generellt ett inflationsmål kring 2 procent, tekniskt formulerat och utformat på lite olika sätt. För att hålla inflationen kring detta mål används i första hand en styrränta, som ligger till grund för priset på pengar i ekonomin.
Inflation skapas i korthet när en ekonomi blir "överhettad". Det kan hänga samman med att det skapas stora överskott på kapital – till exempel av för frikostiga pandemistöd. Det kan också handla om att banksystemet präglas av alldeles för generös kreditgivning av något skäl.
I korthet kan man säga att det i detta skolboksexempel handlar om faktorer som ökar efterfrågan utan att utbudet (produktionen) hänger med uppåt.
Men inflation skapas ofta också av andra utbudsproblem, som transportproblem varubrist eller minskad tillgång på el eller bränsle – vilket finns med som förklaringar bakom dagens ovanligt hög inflation i många länder.
