Klart för stor vindkraftpark efter lång process

På bilden syns Lillgrund, söder om Öresundsbron, en park med 48 vindkraftverk som invigdes 2007. Arkivbild. Bild: Drago Prvulovic/TT

Energi (TT)

Regeringen ger klartecken för en stor vindkraftpark vid Kriegers flak i södra Östersjön, som ska stå klar 2028.

Samtidigt är de danska och tyska delarna av parken redan i drift.

– Jag kan verkligen se det som att vi behöver komma ikapp, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Kriegers flak, ett grundområde som ligger cirka 30 kilometer söder om Trelleborg, ligger i den ekonomiska zonen mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Här planerar Vattenfall sedan en längre tid en stor vindkraftpark. Nu har den till slut fått klartecken av regeringen.

En av anledningarna till att det dragit ut på tiden är enligt Annika Strandhäll att delar av Kriegers flak klassats som ett så kallat Natura 2000-område.

"Komplex process"

– Det har varit en komplex process. Det har också beviljats ansökningar om ett Natura 2000-tillstånd i en närliggande del. Det var också delar i det som behövde redas ut, säger Annika Strandhäll, vid en pressträff.

– Avvägningen har naturligtvis gjorts av våra myndigheter, i vilken mån den här Natura 2000-parken skulle påverkas av uppförandet. Men bedömningen är att man ska kunna göra det utan att det stör.

På den danska sidan blev en vindkraftpark med 72 verk klar sommaren 2021. På den tyska sidan står en vindkraftspark med 80 verk klar sedan 2015.

I Sverige gav regeringen klartecken för byggandet av 128 verk i området redan 2006, men det är alltså först nu som byggandet kan komma i gång.

"Komma ikapp"

TT: Kan man inte se det som något av ett misslyckande ur ett svenskt perspektiv att vi ligger så långt efter?

– Jag kan verkligen se det som att vi behöver komma ikapp, så är det. Sverige har ju fantastiska förutsättningar för den havsbaserade vindkraften med vår långa kust och när jag nu då ser på antalet ansökningar från investerare som vill anlägga det här runt Sverige så ser jag en enorm potential för att klara av vårt energibehov framåt, säger Annika Strandhäll.

Ett annat starkt bidragande skäl till att Kriegers flak och andra vindkraftsprojekt har dragit ut på tiden är de långa processerna för att ta tillstånd, som inte sällan tar flera år.

TT: Ni har haft regeringsmakten i snart åtta år, hade ni inte kunnat göra ännu mer för att korta tillståndsprocesserna under den här tiden?

– Man måste också komma ihåg en sak här som är viktig. Om vi tittar två år tillbaka i tiden så hade vi ett ganska ordentligt överskott på el i det här landet, det var inte så att det var ett omedelbar tryck på att bygga ut energislagen i Sverige. Det som föranledde trycket nu är ju i hög utsträckning dels att vi är mitt inne i en grön revolution, där många av de nya gröna industrierna kräver enormt mycket el.

– Det i kombination med energikrisen, där vi pratar om Putin som en bakomliggande kraft i kriget mellan Ryssland och Ukraina med efterföljande gas-och oljekris, det är det som gör att frågan hamnat så högt upp på agendan. Men där ser ju jag att vi är väl rustade, bland annat genom de ansökningar om havsbaserad vindkraft som ligger på vårt bord just nu.

Motsvarar 500 000 villor

Enligt Annika Strandhäll ska vindkraftparken ha en årlig kapacitet på 2,3–2,8 TWh.

– Det motsvarar hela 20 procent av Skånes förbrukning i dag, eller den årliga förbrukningen av hushållsel motsvarande 500 000 svenska villor, säger hon.

Regeringens klartecken, som är en ändring av tidigare tillstånd, innebär att Vattenfall får bygga högre vindkraftverk än det från början var tänkt. Verken får nu ha en totalhöjd på upp till 280 meter i stället för 170 meter.

Tillståndstiden har också förlängts från 30 till 35 år.

Enligt energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) innebär det i sin tur en jämnare elproduktion.

– Nu kan Kriegers flak byggas med den senaste generationens vindkraftverk, säger han.

– Den kan också vara i drift under hela sin tekniska livslängd.

Välkomnas

Regeringens besked välkomnas av Vattenfall. Investeringsbeslut väntas först 2025, först måste bland annat bottenförhållanden kontrolleras. Tre år senare, 2028, ska parken kunna leverera el.

– Det här är startskottet för svensk havsbaserad vindkraft, säger Helene Biström, chef för Vattenfalls affärsområde Vindkraft, till TT.

Hon vill inte kommentera vad det hela kostar, men enligt gängse beräkningar brukar den här typen av projekt gå på mellan 20–30 miljoner kronor per megawatt, vilket innebär att notan i det här fallet skulle landa på över 10 miljarder kronor.

Rättad: I tidigare versioner förekom fel år när vindkraftparken ska stå klar.

Jens Bornemann/TT

Klas Widestrand/TT

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar vid dagens pressträff. Bild: Henrik Montgomery/TT