RÄNTAN OCH INFLATIONEN

USA-inflationen kan ha toppat

Ekonomi (TT)

USA kan ha passerat den värsta överhettningfasen. Inför inflationsrapporten i eftermiddag räknar analytiker i snitt med 8,2 procent för maj, mot 8,3 procent i april.

Men det återstår drastiska åtstramningar för att komma ner till inflationsmålet på 2 procent.

Mycket talar för att vi har passerat toppen vad gäller global inflation – efter fem månader präglade av räntehöjningar från över 60 centralbanker runt om i världen – även i Sverige.

Ökningstakten i producentpriserna i Kina har börjat mattas av och gödselpriserna i Nordamerika har fallit med 24 procent på några månader, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Det syns även en trend nedåt för priserna på containertransporter och halvledare jämfört med de historiska rekordnivåerna i fjol.

Långt till inflationsmålet

I USA avtar hettan på arbetsmarknaden och många räknar med att lägre realinkomster snart också börjar dämpa konsumtionen, trots de stora sparbuffertar som byggts upp under pandemin.

Fast det är långt kvar ned till inflationsmålen – inte minst i USA, där centralbanken Federal Reserve (Fed) håller i den penningpolitiska taktpinnen.

Inflationen kretsar fortfarande kring den högsta nivån på 40 år och indikatorer pekar på en stor risk för att åtstramningar som planeras kan leda till krympande BNP i USA under två kvartal i rad – vilket utgör den tekniska definitionen av recession. Samtidigt är inflationsutsikterna osäkra i skuggan av Ukrainakriget och pandeminedstängningar i Kina.

"Vi tror vi får ännu en stark inflationssiffra på fredag, då varupriserna ser ut att återigen vara problematiska. Detta är dålig tajming för Fed inför räntemötet i juni", skriver Alison Boxer, USA-ekonom på den amerikanska kapitalförvaltaren Pimco, i en kommentar.

Han ser tecken på att inflationen fått ny fart i andra kvartalet. Men då konsumtionsmönstret samtidigt verkar börja vridas alltmer mot tjänster i stället för varor antar han att inflationstrycket dämpas något senare i år.

Fed-chefen Jerome Powell slog till med en så kallad dubbelhöjning av styrräntan på 0,50 procentenheter – till 0,75-1,00 procent – i början av maj. De första stegen mot att avveckla stödköpsportföljen på 9 000 miljarder dollar har sedan dess också tagits. Och det väntas fler ovanligt stora räntehöjningar den närmaste tiden.

– Det blir ytterligare 0,50 procentenheter upp i juni och i juli, utan tvekan, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på storbanken SEB.

Yellen under hårt tryck

Hon tror sedan att Fed mycket väl kan fortsätta med en dubbelhöjning till efter dessa två, i september.

– Men det är en lite mer öppen fråga. Det beror på hur snabbt ekonomin saktar in samt om Fed får ytterligare bekräftelse på att inflationen gradvis faller tillbaka, säger Kopelman.

USA:s finansminister Janet Yellen hamnade under hårt tryck i en utfrågning om budgeten för 2023 i senatens finansutskott tidigare i veckan. Hon tvingades återigen medge att det var olyckligt att hon och centralbankschefen Powell tidigare beskrev inflationsproblemet som övergående.

– Inflationen är verkligen vårt största ekonomiska problem just nu och det är avgörande att vi hanterar det, sade hon.

Hon har dock inte gett upp försöken att försvara president Joe Bidens stödpaket i pandemin på 1 900 miljarder – American Rescue Plan (ARP) – som av kritiker pekats ut som avgörande för att ha satt fart på inflationsbrasan. I stället försökte hon flytta fokus till Ukrainakriget.

– Putins krig i Ukraina påverkar energi- och livsmedelspriser globalt. Det är helt enkelt omöjligt för oss att isolera oss från chocker som de från detta krig, sade hon.

"Ett misslyckande"

Enligt SEB:s Kopelman kommer Bidenregeringen och Janet Yellen troligen få betala ett högt politiskt pris för felbedömningen när det gäller pandemistimulanser i fjol.

– Att det blev för mycket stödpengar till hushållen under 2021, det är nog ganska allmänt accepterat. Så här i efterhand var det här ett misslyckande, säger hon.

Hon beskriver den höga inflationen som "ett enormt politiskt problem" för Demokratiska partiet inför mellanårsvalet till kongressen i höst.

– Det är svårt för dem att lösa den frågan på kort sikt, säger Kopelman.

– Nu handlar mellanårsvalet mer om hur republikanerna själva lyckas hålla balansen mellan de olika delarna av partiet och Donald Trumps roll. Men för demokraternas del är det nog ganska kört, tillägger hon.

Joakim Goksör/TT