KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Här planeras skatt på rapar från får och kossor
Ekonomi (TT)
Kossor, får och andra idisslare rapar ut mängder med klimatskadliga gaser. Nu kan Nya Zeeland bli första land i världen att införa skatt på ”fyrbenta” utsläpp.
Idisslare är en av de största källorna till utsläpp av metan – en växthusgas som är betydligt mer potent än koldioxid.
Nu planerar den nyzeeländska regeringen att införa skatt på rapar från boskap för att få bukt med en av landets största källor till växthusgasutsläpp, rapporterar bland andra BBC.
Stora utsläpp
Nya Zeeland befolkas av fem gånger fler får och dubbelt så många kossor som människor, vilket bidrar till att hälften av landets totala utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruk och boskap.
– Det råder ingen tvekan om att vi behöver minska mängden metan vi stoppar in i atmosfären och ett effektivt system för utsläppsprissättning för jordbruket kommer att spela en nyckelroll i hur vi uppnår det, säger Nya Zeelands klimatförändringsminister James Shaw, enligt BBC.
Enligt planen, som är en del av ett större initiativ för att minska utsläppen i flera sektorer, ska bönderna börja betala för sina boskapsutsläpp från 2025.
Tanken är även att införa ekonomiska morötter för lantbrukare som minskar utsläppen genom att ge fodertillsatser som trycker ner boskapens metanproduktion.
Mjölkbönder ger tumme upp
Mjölkbonden Andrew Hoggard, nationell ordförande för organisationen Federated Farmers of New Zealand, säger till BBC att han i stort sett har godkänt förslagen, men att detaljerna inte är klara.
Boskapens utsläpp av metan kommer från rapar och gödsel och står för omkring en tredjedel av de globala metanutsläpp som orsakas av mänsklig aktivitet.
Olje- och gasindustrin är en annan källa till utsläpp av metangas. På förra årets klimattoppmöte COP26 i Glasgow enades EU och USA om att kapa metanutsläppen med 30 procent till 2030, ett initiativ som ett hundratal länder har anslutit sig till.
Hanna Odelfors/TT
Fakta
Koldioxid, metan och lustgas är de viktigaste växthusgaserna som mänsklig aktivitet ger upphov till.
Även om koldioxid är den stora utsläppsboven på grund av de mängder som släpps ut, så är metan en betydligt starkare växthusgas.
Utsläpp av 1 kilo metan motsvarar en klimatpåverkan lika stor som 34 kilo koldioxid, räknat på en period över 100 år. Metan bryts dock ner snabbare i atmosfären.
Ungefär 60 procent av metanet släpps ut i atmosfären från källor som beror på mänsklig aktivitet. Resterande 40 procent är från naturliga källor som till exempel våtmarker.
Hos idisslare produceras metan i deras största mage, vommen, i den jäsningsprocess som sker när fodret omvandlas.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet