DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

"Svenska produkter får svårare att konkurrera"

Ekonomi (TT)

När konsumenter håller allt hårdare i plånboken satsar många livsmedelskedjor på billigare sortiment. Men försöket till prispress kan få vissa att välja bort svenskproducerad mat – om den blir för dyr.

Andreas Lundström kommer gåendes med sina inköpta matvaror utanför en matbutik i centrala Visby. I dag är påsen knappt halvfull – han har bara handlat matlagningsgrädde och lök.

– Det är åt helsike för dyrt. Jag köper väldigt lite ost, det har blivit väldigt dyrt.

TT: Kommer du att köpa svenskproducerad mat framöver?

– Det beror på hur stor skillnad det blir.

Köpa billigare produkter

Matpriserna fortsätter stiga och många varor – som kaffe, kött och ägg – blir allt dyrare. Maten är totalt nära 9 procent dyrare – hittills i år, enligt Statistiska centralbyrån. Kycklingen har stigit över 25 procent och ost och mejerivaror har blivit 10–15 procent på ett år.

En del konsumenter får, i takt med stigande inflation, allt svårare att få matkassan att räcka till allt de brukade köpa.

Butikskedjornas svar? Anpassa sitt sortiment, berättar Karin Brynell som är vd för branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

– Man kan se redan att man har en förflyttning mot billigare produkter, säger hon till TT och påpekar att handeln redan pressar priser så gott det går.

Konkurrensen är hård.

– Och har konsumenten mindre pengar i plånboken kommer man antingen att köpa mindre eller billigare produkter. Det måste handeln förhålla sig till.

Oro för jordbruket

Vad händer då med den svenskproducerade maten – som i vissa fall är dyrare?

Det är den i och för sig inte alltid, kontrar Karin Brynell som nämner att svenskodlade grönsaker som är i säsong är billiga nu. Men i höst kan det se annorlunda ut när det kommer till en del svenskproducerade varor, som exempelvis kött.

– Vi tycker det är lite oroande – när vi ser framåt – att svenska produkter kanske kommer att få svårt att konkurrera med billigare import.

Men konsumenterna kommer i stor utsträckning att fortsätta köpa svenskt, tror Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Det är klart det finns en oro för jordbruket, men det finns också väldigt många skäl att välja svenskt. Beredskapsskäl, men också i stort sett varje hållbarhetsparameter vi tittar på – både klimatet och miljö – så är det svenska bättre än importerat, säger han till TT.

Konsumenterna får betala

Lantbrukarna, som befinner sig längst ner på den svenska livsmedelskedjan, har det tufft, enligt LRF. Priserna på insatsvaror som diesel, konstgödsel och utsäde har ökat, inte minst i krigets spår. Att priser på spannmål gått upp gynnar visserligen spannmålsodlarna, medger LRF:s Palle Borgström.

– Men det som är en möjlighet med en högt spannmålspris blir en utmaning för animalieproduktionen som använder spannmålet i fodret, fortsätter han.

Alla led i livsmedelskedjan – från lantbruk till livsmedelsproducenter och handel – kommer bli tvungna att effektivisera för att få ner kostnader. Men läget i svenskt jordbruk kommer ändå att slå igenom på prislapparna för svensk mat i butik.

TT: Vem ska betala?

– Det vi inte kan ta bort genom effektivisering kommer att landa på konsumenten. Alternativet är att vi slår ut delar av svenskt jordbruk vilket vore väldigt olyckligt av flera skäl, både av hållbarhetsskäl och av beredskapsskäl. Det är viktigt att vi producerar mat i Sverige.

"Vill ju gynna det svenska"

Det är inte enbart konsumenterna som ska behöva betala, anser Jan Bertoft från Sveriges konsumenter som nu efterlyser effektiviseringar i hela livsmedelskedjan.

– Vi vet att konsumenterna delvis får betala det här. Sedan tycker vi att staten ska vara beredd att titta över om man kan supporta de speciellt utsatta grupperna så att alla har möjlighet att äta näringsriktigt och hållbart, säger han och fortsätter:

– Det är olyckligt om det här leder till ökade klyftor.

Vivianne Johansson har handlat kattgodis och jordgubbar på sin lokala matbutik i centrala Visby. När hon stöter ihop med TT utanför butiksentrén vill hon inte prata matpriser.

– Då blir jag lite deprimerad. Är man pensionär och inte har så stor pension blir det lite svidit i plånboken. Jag försöker handa lockvaror, säger hon och berättar att hon numer skippar favoritfrukten mango som blivit alltför dyr.

Fortsätta köpa svenskt vill hon däremot göra.

– Det kan man köpa med lite mer gott samvete. Man vill ju gynna det svenska.

Anna Karolina Eriksson/TT