RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Matpriserna stiger till nya rekordnivåer

Ekonomi (TT)

Matpriserna fortsätter att stiga till nya rekordnivåer. Uppgången i juli var större än under hela förra året.

– Vi har inte har sett någon sådan här period sedan 80-talet, säger Ulf Mazur på Matpriskollen.

Från 1 juli till 31 juli ökade matpriserna med i genomsnitt 1,5 procent. Det är den näst högsta prisökningen på en månad som Matpriskollen har registrerat. Bara i maj var prisökningen något högre.

– Det kanske inte låter så mycket, men det är väldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, som jämför priser i dagligvaruhandeln.

Bland de varor som ökade mest förra månaden fanns lantkorv och avokado som steg med närmare 10 procent. Även ost och mjölk, som redan sett en kraftig prisökning, steg med 7 respektive 5 procent.

Tio procent på sju månader.

Sedan i januari har priserna på matrelaterade produkter ökat med i genomsnitt 10,3 procent. Anledningen är de ökade kostnaderna för råvaror, energi och transporter till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den allt svagare svenska kronan gentemot dollarn och euron pressar också upp matpriserna.

De varor som ökat mest i pris sedan början av året är mejeriprodukter, ost och kött. Matfett har stigit med över 25 procent sedan januari och kyckling med närmare 24 procent.

– Kronfågels kycklingfilé har gått från 106 kr till 134 kronor, det är en ökning med 27 procent. Det är det som är verkligheten för konsumenterna, säger Ulf Mazur.

Att just kyckling har blivit så mycket dyrare beror enligt Ulf Mazur på, förutom de ökade spannmåls- och energipriserna, kortare ledtider, det vill säga tiden det tar för en produkt att nå konsumenten. Korta ledtider gör att producenternas ökade kostnader slår igenom mycket snabbare i butikerna.

Priserna fortsätter upp

Sverige är långt ifrån det enda landet med skenande matpriser. Nya siffror från sammanslutningen OECD visar att i juni ökade matpriserna i medlemsländerna med 13,3 procent, vilket är den största siffran sedan 1975.

Ulf Mazur tror att priserna kommer att fortsätta stiga och att den genomsnittliga matprisökningen kommer att hamna på 15 procent i år. En av orsakerna till det är att det finns en eftersläpning, dagligvaruhandeln har ofta långa ledtider, det tar tid innan kostnadsökningarna slår igenom i butik. Vissa varor som har fått ökade produktionskostnader har ännu inte fått högre priser. Detta gäller till exempel barnmat och drycker.

– Det är förvånande att priset på drycker inte höjts ännu med tanke på att priset på energi och råvaror gått upp och att aluminium, plast och kartong som används till förpackningar blivit dyrare. Dessutom krävs det ju ofta mycket transport för drycker, säger han.

Planera köp efter extrapriser

Det finns saker man kan göra som konsument för att hålla nere matkostnaderna. Bland annat vara uppmärksam på extrapriser och utgå ifrån dem när man planerar vad man ska äta, menar Ulf Mazur.

– Om man ser att gurkan kostar 30 kronor styck kanske man inte ska köpa gurka den här veckan utan i stället välja en annan grönsak.

– Det kommer att bli väldigt mycket tuffare för folk. Till syvende och sist är det alltid konsumenten som får betala.

Agneta Liljeqvist/TT