DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Här slår lågkonjunkturen till först – ”Nära perfekt storm”
Signalerna på lågkonjunkturen är redan här, visar ny statistik. Byggandet tvärnitar, investeringar skjuts på framtiden och neddragningar hänger i luften. ”Dominoeffekten har skapat ett läge där ingen kan fatta beslut”, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen, till TN.
Ekonomer, experter och prognosmakare varnar för att lågkonjunkturen är runt hörnet. Och nu kommer tydliga signaler från byggbranschen, som brukar drabbas tidigt i kedjan.
Nu stannar byggandet upp, menar Catharina Elmsäter-Svärd, tidigare infrastrukturminister och vd på Byggföretagen. Rusande priser, materialbrist, inflation och brutna transportkedjor har blivit för mycket för bygg- och entreprenadbranschen.
– Dominoeffekten har skapat ett läge där ingen kan fatta beslut. Den ekonomiska oron gör att stora offentliga beställare skjuter upp investeringar. Entreprenörer vågar inte lägga anbud, de är osäkra på tillgången av material och vad priset landar på, säger hon och fortsätter:
– Det sker samtidigt som privata beställare handskas med stigande räntor och ökade amorteringskrav. Även om de skulle vilja beställa förmår de inte att göra det. Det blir tryck från alla håll.
Tydligt genomslag i byggstarter
Situationen bekräftas av ny statistik från Byggfakta. De kraftigt ökade byggkostnaderna börjar få tydligt genomslag i antal byggstarter.
”Det är en markant förändring av bilden till det svagare jämfört med utfallet i förra månadens indikator. Framför allt gäller detta bostadsbyggandet”, skriver Byggfakta i sin analys där de varnar för ett ras för byggandet under 2022.
Över lag kommer bostadsmarknaden åka på en rejäl nit, befarar Robert Boije, chefsekonom på SBAB Bank. Stora delar av svensk industri har länge vittnat om den akuta och inflationsdrivande materialbristen. Men byggindustrin sticker ut.
– Vi har haft en lång period med extremt höga priser på insatsvaror, vilket har lett till att många fattat beslut om att skjuta på planerade byggprojekt. I ett läge där kostnaderna har gått upp kraftigt samtidigt som bostadspriserna sjunker kan de som bygger bostäder inte kompensera med högre priser på nyproducerade bostäder, säger Robert Boije.
Rekordhöga byggkostnader
Häromdagen rapporterade SCB att byggbranschens kostnader når rekordnivåer. Ökningstakten är den högsta sedan 1980 och har stigit med 14,6 procent jämfört med juli 2021.
”Det sista vi vill nu är att tappa människor.”
Enligt Catharina Elmsäter-Svärd har vissa byggmaterial blivit upp till 150 procent dyrare sedan i fjol. Då bygg- och entreprenadföretag i snitt har en marginal på två till tre procent slår kostnadsökningarna direkt, menar hon.
– Om det inte går att ta ut kostnaden från kund måste den kapas någon annanstans. Alternativen är att bryta sig loss från ett redan ingånget avtal, inte lägga ett anbud alls eller säga upp personal, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Hon fortsätter:
– Det sista vi vill nu är att tappa människor. Som vi har sett i restaurangbranschen är det väldigt svårt att få tillbaka folk när konjunkturen vänder.
Kan bli ”totalt byggstopp”
Bygg- och entreprenadbranschen är nära att hamna i en “perfekt storm”. Enligt Catharina Elmsäter-Svärd är den sista ingrediensen att Cementa nekas nytt tillstånd att bryta kalk i december. Om produktionen tvingas lägga ned blir det ett totalt byggstopp strax efter nyår, konstaterar hon.
– Idag förser Cementa 75 procent av Sveriges cementbehov. Oavsett om man ska bygga nya bostäder, batterifabriker eller infrastruktur är Cementa avgörande.
Cementfrågan utgör inte endast ett potentiellt hot. Redan nu drabbar osäkerheten branscherna.
– När företagen inte vet att man har tillgång till cement efter årsskiftet blir det nästan omöjligt att sätta priser och lägga anbud. Konsekvensen blir att byggandet faller.
