DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Räntelyft och börsfall inför Jackson Hole-möte

Ekonomi (TT)

Marknadsräntor stiger och riskaptiten på börsen faller inför Fed-chefen Jerome Powells tal i Jackson Hole på fredag.

Det väntas hökaktiga signaler när Powell ska reparera det skadade förtroendet och hitta rätt väg för att hantera inflationschocken som skakar USA och världsekonomin.

Världsekonomin befinner sig i ett kärvt läge inför centralbankschefernas årliga konferens i Jackson Hole i veckoslutet. Ukrainakriget eldar på energi- och livsmedelspriser samtidigt som nedstängningar och protektionism efter flera års pandemi har slagit hårt mot globaliseringen, leveranskedjor och investeringsklimatet.

"Väntade för länge"

För Jerome Powell, chef för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), kastar fjolårets snedsteg vad gäller bedömningen av inflationsproblemen en stor skugga. Han påstod, bland annat just i Jackson Hole för i dagarna ett år sedan, felaktigt att den redan då snabbt stigande inflationen var ett tillfälligt problem. Han lyckades även tona ned riskerna för att den arbetskraftsbrist som hade börjat träda fram i statistiken skulle ge några större avtryck på inflationen – vilket också visat sig vara en grov felbedömning.

– Så här i efterhand är det klart att Fed väntade för länge med att dra tillbaka stimulanserna, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman.

Budskapet nu väntas bli en upprepning av de hökaktiga varningssignaler som Feds ledamöter försökt få ut på marknaden i augusti. Inflationsproblemet är långt ifrån färdighanterat, trots två så kallade “trippelhöjningar” av styrräntan från Fed i sommar. Powell väntas även försöka få marknaden att vänta lite med att skissa in räntesänkningar nästa år i prognoserna.

Riskaptiten på börsen har avtagit markant inför Jackson Hole och den amerikanska tioårsräntan har för första gången sedan den 21 juli klättrat upp till 3 procent samtidigt som dollarn närmar sig årshögsta kring 10:60 kronor.

Kraftigaste åtstramningen sedan 1980-talet

Kopelman tonar inför mötet ned sannolikheten för väldigt tydliga besked från Jackson Hole. Hon väntar sig ett mer resonerande tonläge till följd av den stora osäkerhet som råder kring inflationen och tillväxten samtidigt som Ukrainakriget och pandemieffekter fortfarande spökar.

– Jag tror det är svårt för centralbankerna att skicka tydliga signaler. Jag tror snarare det kommer att handla om ett försök till nytänkande, säger hon.

Det kan behövas nya perspektiv på inflationen, arbetsmarknaden och tillväxten med tanke på den senaste tidens ovanligt kraftiga våg av inflation som svept över västvärlden, enligt Kopelman.

– I USA har lönerna stigit ganska mycket snabbare nu än vad de har gjort tidigare när vi haft en arbetslöshet på de här nivåerna. Det finns anledning för Fed att fundera på om de här sambanden har förändrats och i så fall hur bestående de förändringarna blir, säger Kopelman.

I juli höjde USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter) till 2,25–2,50 procent och har därmed – med 75 punkters höjning även i juni – redan gjort den kraftigaste penningpolitiska åtstramningen sedan 1980-talet.

Det krävs mer

Men det krävs mer för att få bukt på den oväntat höga och utdragna inflationen. Flera Fed-ledamöter har indikerat att det åtminstone blir 50 punkter till redan i september och vissa bedömare tror på ännu en höjning på 75 punkter.

– Vi tror att det blir en dubbelhöjning (50 punkter) och inte en trippelhöjning (75 punkter) i september, givet att vi ändå har fått vissa positiva signaler vad gäller inflationen i närtid, säger Kopelman.

– Det är en svår balansgång för Fed, tillägger hon.

Kopelman tror därefter att Fed fortsätter att höja styrräntan upp till 3,25–3,50 procent till slutet av året, då hon räknar med att USA:s ekonomi har bromsat in så mycket att Powell och hans direktion kan ta en paus i höjningscykeln.

– Men risken ligger ändå på uppsidan just nu för räntan. Fed måste se en avmattning på arbetsmarknaden och det ser vi inte ännu, säger hon.

Joakim Goksör/TT