ELKRISEN

Reservkraftverket bränner tiotusentals liter olja – i timmen

Energi (TT)

Karlshamnsverkets utsläpp av 90 000 ton koldioxid förra året väckte stor uppmärksamhet. I år blir utsläppen mycket större – 2021 års nivå passerades för en vecka sedan. Men kraftverkschefen är stolt.

– Mest känner man sig stolt över att vi kan vara med och bidra på det viset som vi gör, säger Henrik Svensson.

Tre 140 meter höga skorstenar på rad är en del av Karlshamnssiluetten. När TT är på besök bolmar röken upp ur en av dem – det betyder att det här inne just nu eldas upp till 70 000 liter tjock eldningsolja i timmen.

– När vi kör allt vad tygen håller, men det är inte alltid vi gör det, då är det 70 ton bränsle per timme och block. Vi har två block, så det kan teoretiskt bli 140 ton i timmen, men det är oerhört sällan. Jag tror att det var i september förra året som vi senast körde två block i full drift, säger Henrik Svensson.

Rekryterar mer personal

Egentligen finns tre block, men ett ligger i malpåse sedan 2015. Att inte båda de övriga blocken körs trots skyhöga elpriser denna augustidag beror på att det inte är praktiskt möjligt.

Dels behöver det komplicerade maskineriet kontinuerligt underhåll och dels räcker inte nuvarande personalstyrka på 57 personer till. Men nu planeras för nyrekrytering av åtta till tio personer.

Tiderna har nämligen förändrats för Karlshamnsverket. Efter att enbart ha använts som reservkraft under enstaka smällkalla vinterdagar under åren 2011-2020 var elproduktionen här förra året större än de tio föregående åren tillsammans. Och nu har alltså förra årets produktionsresultat redan passerats – och därmed även utsläppen av koldioxid.

Kolkraft är alternativet

Henrik Svensson värjer sig mot utmålandet av Karlshamnsverket som en miljöbov.

– Att stänga Karlshamnsverket kommer inte att innebära lägre koldioxidutsläpp, det kommer att innebära högre koldioxidutsläpp.

Han syftar på att alternativet skulle vara att köra kolkraftverk i Polen eller Tyskland om verket i Karlshamn stängs, för elmarknaden är gemensam. När Karlshamnsverket är i gång under sommarhalvåret beror det på att den fossilfria elproduktionen inte räcker för att mätta elbehovet, enligt honom.

Under vintermånaderna är det här ett reservkraftverk som enligt avtal står till Svenska kraftnäts förfogande om elen inte räcker till. Tidigare var det nästan uteslutande vintertid som verket kördes och då bara några enstaka dagar per vinter.

Under resten av året står verket till den internationella elmarknadens förfogande. Men eftersom det är så dyrt att producera el i ett oljekraftverk, så måste elpriset vara riktigt högt för att någon ska vilja köpa elen härifrån.

Med vind-, vatten- och kärnkraftverk, liksom kraftvärmeverk, går det att framställa billigare el. Först när det behövs ännu mer efterfrågas elen från Karlshamn.

"Blir åka av"

När klockan har passerat 12.46 kan Henrik Svensson ta fram mobilen och se vad spotpriset för el i Sveriges elprisområde fyra blir nästa dag på elbörsen Nord pool.

– Man ser timme för timme vad priset blir. Det blir nog åka av i morgon också, säger han.

– Men det blir bara det ena blocket, vi har inte personal till att köra båda i nuläget. Det andra blocket är dyrare att köra, eftersom vi använder dyrare bränsle där, men vissa timmar hade vi kunnat köra det också.

Rundvisningen på oljekraftverket går genom en ljus, ren och luftig hall där vi egentligen bara ser "toppen av isberget", som Henrik Svensson kallar det.

"Vips så har vi el"

Själva oljan ser vi aldrig. Den kommer med båt från Preems raffinaderi i Lysekil till hamnen intill och förs via en tjock ledning in i ett slutet system.

Grovt förenklat så skapas elektriciteten genom att oljan eldas för att koka upp vatten, som blir till ånga.

– Ångan driver en turbin, turbinen driver en generator och vips så har vi el, säger Henrik Svensson.

Förklaringen till Sydsveriges höga elpris behöver delas upp i två led, tycker han. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de höga gaspriser som blivit följden är den direkta orsaken.

Men i nästa led går det inte att bortse från nedstängningen av kärnkraftverk i södra Sverige, menar han.

– Hade vi haft några av kärnkraftverken kvar i södra Sverige så hade inte det tyska elpriset påverkat det svenska i samma utsträckning. Vi hade kunnat fylla upp exportkablarna ändå, utan att köra oljekraft, och då hade elpriset varit mycket lägre.

Oviss framtid

På pappret ser Karlshamnsverkets framtid ut att vara oviss. Avtalet om att det ska vara reservkraftverk vintertid löper ut i mars 2025 och det är oklart om det kommer att förlängas. Efter ändringar av lagen saknas det i nuläget lagligt stöd för en förlängning, förklarar Henrik Svensson.

Ändå säger han sig vara förvissad om att det blir en förlängning.

– Det finns en verklighet också, utanför lagtexten. Och den verkligheten är driften av elsystemet och vår möjlighet att kunna hantera fel, att ha beredskapen för oförutsedda händelser.

– I dagsläget finns inget annat än Karlshamnsverket tillgängligt i sydligaste Sverige. 2025 är ganska nära i tid och att någonting skulle hinna byggas nytt till dess, det håller jag för uteslutet.

Cecilia Klintö/TT