ELKRISEN
EU: "Klar riktning" om energin
EU (TT:s korrespondent)
Elsparande, stöd och olika former av pristak – i den riktningen tänker EU-länderna gå för att få bukt med energikrisen.
Nu kastas bollen tillbaka till EU-kommissionen som lovar skarpa förslag till nästa vecka.
Industriminister Jozef Sikela i ministerrådets ordförandeland Tjeckien är allvarlig men nöjd på presskonferensen efter fredagens extrainsatta energiministermöte i Bryssel.
– Det var ingen enkel diskussion och definitivt inte den sista, men vi hittade en klar riktning för det som behöver göras. Nu vet vi exakt vilken väg vi behöver gå, säger Sikela.
Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar (S) är också nöjd.
– Det här är en möjlighet för att kunna frikoppla eller minska gasens påverkan på elpriset. De här priserna är ingenting som Sverige ensamt kommer att kunna hantera. Det här måste vi kunna lösa på den europeiska nivån, tillsammans, säger ministern efter mötet.
Fyra förslag
Fyra konkreta punkter vill man nu att EU-kommissionen lägger konkreta förslag om. Det ska bli likviditetsstöd till pressade elbolag, samordnade sparåtgärder och två former av pristak: ett mer allmänt, men tydligt inriktat mot gas, samt ett intäktstak på en del av de övervinster som icke gas-bolag just nu tjänar extra på grund av de höga priserna.
Förslagen ska snabbt tas fram och presenteras under nästa vecka, varpå sannolikt ett nytt extrainsatt energiministermöte kallas in för att fatta de nödvändiga besluten.
Hur förslagen kommer att se ut och fungera återstår dock att se. Inte minst gastaket är oklart. EU-länderna är än så länge inte redo att enbart sätta ett pristak på rysk gas – något som framför allt skrämmer vissa av EU:s östliga medlemsländer som i så fall befarar att alla leveranser till dem helt enkelt stoppas av Moskva.
Som i Spanien?
I stället vill EU-länderna se en mer allmän lösning, i stil med de pristak som redan prövats i Spanien och Portugal.
– Exakta formuleringar får vi se vad kommissionen kommer att föreslå: om det blir samma nivå eller om de man hittar en generell lösning men med olika nivåer. Det återstår att se. Men det verkar det finnas ganska brett stöd för, säger Farmanbar.
Ett stort men slänger han ändå in: pristaket får inte leda till att konsumenterna glatt eldar på och ökar sitt gasanvändande.
– Sveriges linje är tydlig: ska man införa ett pristak så måste det kombineras med förbrukningsminskningskrav, så att man totalt sett minskar på förbrukningen av gas, säger energiministern.
"Rejäl förflyttning"
Sverige har annars, liksom länder som Nederländerna, Irland och Danmark, länge haft en klart skeptisk syn till att gå in och påverka marknaden, på allehanda områden.
Rysslands krig i Ukraina har dock ställt det mesta upp och ned.
– Jag kan ärligt säga att det var länge sen, om någonsin, som jag har sett så många europeiska länder stå så enade bakom huvuddragen i ett förslag som kommer på det här sättet, säger Khashayar Farmanbar.
– Ett antal länder som vanligtvis är väldigt tveksamma till att ingripa i marknadsmodeller – Sverige däribland – har nu gjort en rejäl förflyttning. Alla unisont säger att i det här läget fungerar inte marknadsmodellen i en krigsekonomi och därför är det viktigt att kommissionen är med och driver på ett ingripande i marknaden, säger energiministern i Bryssel.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas energiministermöte i Bryssel uppmanas EU-kommissionen att komma med fyra förslag "till mitten av september":
a) åtgärder för att sätta ett intäktstak för inframarginella elproducenter med låga produktionskostnader och införa ett solidaritetsbidrag från fossilbränslebolag för att möta höga energipriser för konsumenterna.
b) föreslå tillfälliga ingrepp, inklusive i form av pristak på gas, i syfte att lätta på sociala och ekonomiska konsekvenser av de nuvarande höga energipriserna, men samtidigt bibehålla europeiska företags konkurrenskraft och incitament för att minska gas- och elkonsumtion.
c) förslag om samordning av åtgärder för att minska efterfrågan på elektricitet över hela EU.
d) ta fram likviditetsinstrument som garanterar att marknadens parter har tillräckliga resurser för att möta marginalkrav,