RÄNTAN OCH INFLATIONEN
På väg mot fördubblade räntekostnader
Ekonomi (TT)
Riksbanken väntas i dag dela ut den första av två rejäla räntesmällar före årsskiftet.
Höjningarna som står för dörren kan på lite drygt ett halvår i princip fördubbla boräntekostnaderna för många hushåll.
Med en inflation på 9 procent i augusti väntas Stefan Ingves och hans direktion i dag ge besked om en så kallad trippelhöjning av styrräntan, upp med 75 punkter (0,75 procentenheter) – upp till 1,50 procent.
Det skulle vara den största styrräntehöjningen sedan inflationsmålet infördes och kronans fasta växelkurs skrotades i kölvattnet på bankkrisen på 1990-talet.
Bland ekonomer tror de flesta att höjningarna fortsätter upp till 2,50 procent i februari 2023 – mot dagens 0,75 procent.
Kan bli mer än så
Men många tror Riksbanken tar i ännu mer. I prissättningen på marknaden räknar investerare med en höjning på 100 punkter i dag – vilket även en del bedömare tror. Marknaden räknar sedan att höjningarna fortsätter ända upp till 3,50 procent till sommaren 2023.
Oavsett vilket det blir kan svenska hushåll och företag kallt räkna med rejäla räntesmällar i närtid – ett budskap som även blivit allt tydligare när ledamöter i Riksbankens direktion uttalat sig på senare tid.
Syftet med räntehöjningarna är att strama åt kreditgivningen och därmed dra ned på efterfrågan i ekonomin, vilket i sin tur ska dra ned den ovanligt höga inflationen mot målet på 2 procent.
Rörliga räntor på hushållens bolån ligger normalt drygt 2 procentenheter högre än Riksbankens styrränta.
– I stora drag så bör rörligt bolån förändras med styrräntan, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Bankernas finansieringskostnader avgör
I detalj avgörs dock boräntorna av bankernas finansieringskostnader, som redan lyft inför väntade räntehöjningar.
– Med en styrränta på 2,50 procent kan en tremånaders bolåneränta stiga till omkring 4,75 procent, säger Isaksson.
Han tillägger att detta antagande gäller listräntorna, där inte eventuella rabatter räknas med.
Skulle det värre räntescenario marknaden räknar med – med en styrränta på 3,50 procent – bli verklighet kan därmed de rörliga listräntorna på bolån nästa sommar kretsa kring 5,50–6,00 procent.
För ett bolån på tre miljoner kronor med rörlig ränta skulle detta scenario innebära att räntekostnaderna lyfter från dagens omkring 5 600-6 900 kronor per månad till omkring 13 800-15 000 kronor per månad. Beloppen är i detta räkneexempel före ränteavdraget på upp till 30 procent av räntan.
Vill man räkna fram en snittränta inklusive rabatter – det vill säga vad bolånetagarna faktiskt betalar före ränteavdrag – ligger den omkring 1,5 procentenheter under listräntorna, enligt Gustav Helgesson, analytiker på Nordea.
Snitträntorna kan därmed – med en styrränta på 3,50 procent – hamna någonstans kring 5 procent, vilket kan jämföras med dagens 2,25–2,75 procent.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.
Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.
Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.
Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.
När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.
Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.
Fakta
Riksbankens ovanligt kraftiga räntehöjningar i år ligger i linje med en global trend. Ett 90-tal centralbanker har under året redan försökt bromsa den inflationsvåg som svept över världsekonomin med räntehöjningar – däribland Riksbanken, som redan har höjt räntan två gånger. Vissa centralbanker har redan använt trippelhöjningar, en del av dem fler än en gång.
Och än är det inte slut. I veckan väntas USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Bank of England, Norges centralbank och centralbanker i Schweiz, Indonesien och Filippinerna också strama åt.
Enligt ekonomer på storbanken JP Morgan Chase & Co kommer de räntehöjningar som ledande centralbanker nu planerar det närmaste kvartalet innebära den kraftigaste penningpolitiska åtstramningen sedan 1980.
