Riksbanken mer än dubblar räntan

Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.

Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.

Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.

Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.

När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.

Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.

Riksbankens ovanligt kraftiga räntehöjningar i år ligger i linje med en global trend. Ett 90-tal centralbanker har under året redan försökt bromsa den inflationsvåg som svept över världsekonomin med räntehöjningar – däribland Riksbanken, som redan har höjt räntan två gånger. Vissa centralbanker har redan använt trippelhöjningar, en del av dem fler än en gång.

Och än är det inte slut. I veckan väntas USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Bank of England, Norges centralbank och centralbanker i Schweiz, Indonesien och Filippinerna också strama åt.

Enligt ekonomer på storbanken JP Morgan Chase & Co kommer de räntehöjningar som ledande centralbanker nu planerar det närmaste kvartalet innebära den kraftigaste penningpolitiska åtstramningen sedan 1980.