DEN SVENSKA EKONOMIN

Ekonomer: Stram budget nödvändig i nuläget

Finansminister Elisabeth Svantessons (M) första budget får godkänt för att den tar höjd för krisen. Men bristen på klimatsatsningar, och en permanent höjd a-kassa, kritiseras. ”Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) målade upp en dyster bild av det ekonomiska läget för svensk del den närmaste tiden under tisdagen då budgeten presenterades.

– Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur nästa år. Vi går in i den här lågkonjunkturen med fortsatt hög arbetslöshet som förväntas försämras, säger hon.

Det är också något som det tagits hänsyn, menar hon.

Svenskt Näringsliv bedömer att budgeten inte riskerar att motverka penningpolitiken som just nu är inriktad på att få ned inflationen så snabbt som möjligt. Men det är ingen ”nystartsbudget”.

– Det är en budget präglad av det allvarliga ekonomiska läget Sverige befinner sig i. Givet det är regeringens budget väl avvägd och ansvarsfull. Vi ser också positivt på att man satsar på en långsiktig energipolitik som säkrar klimatomställning, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Även Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, är nöjd med den återhållsamma budgeten.

– Jag tycker att den präglas av återhållsamhet och det tycker jag är klokt. Det här är en budget som siktar på strukturella reformer, till exempel av rättsväsendet, snarare än att ge stöd till hushållen, säger hon till TT.

Efterlyser ”smart” näringspolitik

Företagarnas vd Günther Mårder är mer kritisk. Han vill ha smart näringspolitik.

– Regeringen Kristerssons första budgetproposition är svart på vitt alltför försiktig när det kommer till näringspolitik och tillväxtfrämjande reformer. Även om vi kan ha viss förståelse för att regeringen haft kort tid på sig så förväntar vi oss betydligt mer smart näringspolitik redan till vårpropositionen, säger han i en kommentar.

Företagarna är särskild kritisk mot att de högre nivåerna i a-kassan permanentas. Sven-Olov Daunfeldt stämmer in i kritiken. Han betonar hur viktigt det är att komma åt det allvarliga utanförskapet:

– Att höja a-kassan är en felaktig prioritering. Den höga arbetslösheten och utanförskapet behöver hanteras med strukturella reformer på arbetsmarknaden. Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, säger han.

Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega, gör en liknande analys:

– Det ska alltid löna sig att arbeta. Här går regeringen snarare i motsatt riktning genom att bibehålla a-kassan på dagens högre nivå, säger han.

På pluskontot, enligt Almega, finns kompensationen för företag och hushåll för de höga elpriserna, satsningar på utbildning och omställning och investeringar i ny infrastruktur och bredbandsutbyggnad. Men det saknas långsiktighet:

– Det är oroväckande att regeringen inte presenterar några långsiktiga strukturreformer för att stärka Sverige. Företagsfrämjande åtgärder är särskilt viktiga när vi nu går in i en lågkonjunktur, säger Fredrik Östbom.

"Det är alldeles för tomt på förslag mot arbetslösheten.”

LO:s ordförande Susanna Gideonsson välkomnar beskedet om a-kassan, men tycker samtidigt att arbetslösheten fortfarande är hög samtidigt som arbetsgivare ännu skriker efter arbetskraft.

– Det är alldeles för tomt på förslag mot arbetslösheten. Vad som skulle behövas är en aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning. Det är nödvändigt, inte minst i de tuffa tider som väntar våra förbundsmedlemmar den kommande vintern, säger hon.

Kemiindustrin vädjar till regeringen om en stabil elförsörjning, möjlighet att återvinna mer och förutsättningar att investera i grön teknik.

– Att regeringen vill göra en omfattande satsning på koldioxidinfångning genom höjda anslag till Industriklivet välkomnas, men det är ofattbart att de begränsar satsningen till att endast möjliggöra för bio-CCS. Klimatet behöver infångning och lagring av koldioxid även från fossila källor. Jag kan konstatera att Sverige kan öka omställningstakten ytterligare, med ganska enkla medel dessutom. Flera satsningar saknas i budgeten för 2023, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.

LRF är positiva till förlängningen av återbetalning av dieselskatt, en fortsatt satsning på Klimatklivet och utbyggnad landsbygdens infrastruktur.

– Det är som vanligt viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. En återbetalning av dieselskatt gör att svenskt jord- och skogsbruk får bättre konkurrenskraft i dessa ekonomiskt tuffa tider. Samtidigt behöver vi ställa om till ett fossilfritt jordbruk och då är biogas en viktig del. Bara i år ser vi stora satsningar på biogasproduktion som inte hade varit möjligt utan Klimatklivet, säger Palle Borgström, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Han vill att regeringen tydligare värnar äganderätten i skog och mark.

– Vi välkomnar att regeringen lyfter äganderätten. Vi tycker dock att regeringen borde ta hand om grundproblemet snarare än att bara hantera symptomen. Sverige behöver en lagstiftning som gör höga naturvärden till en möjlighet snarare än ett hot. Det gäller både när det kommer till skydd av arter och skydd av natur, säger Palle Borgström.

Läs mer. Teknikföretagens analys

Industriarbetsgivarna: Industriarbetsgivarna: en motsägelsefull budget

Svebio: Effektivare klimatstyrning utan bonus-malus

TMF: "Dags att gå från ord till handling"