Halvvägs för halvledare i EU
EU (TT:s korrespondent)
EU-länderna är överens om sin syn på hur EU ska bli en halvledarkontinent att räkna med. Nu blir det Sveriges ansvar att dra chip-lagen i mål.
EU står för omkring nio procent av världens halvledare. Den siffran ska om sju år vara uppe i 20 procent, om allt går som det ska.
– Det är viktigt eftersom alla i dag använder saker som innehåller chip, från mobiltelefoner till diskmaskiner. Och det kommer att bli ännu viktigare i morgon, konstaterar Jozef Síkela, industri- och handelsminister i ministerrådets nuvarande ordförandeland Tjeckien, på väg in till ett möte med sina EU-kollegor i Bryssel på torsdagen.
"Mindre beroende"
Där spikas EU-ländernas syn på kommissionens plan för att stärka halvledarproduktionen i EU med ökat samarbete och stöd för forskning, utveckling och produktion. Kommissionen hoppas att med hjälp av offentliga och privata investeringar få loss totalt 43 miljarder euro till halvledare och chip.
– Det är viktigt steg för att säkerställa att vi faktiskt har företag som kan leverera det som är så nödvändigt. Det här handlar ju om att göra både EU och däribland även Sverige mindre beroende av andra stora krafter runt om i världen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på plats i Bryssel.
Förhandla i vår
Busch själv får en nyckelroll när den så kallade "halvledarakten" ska förhandlas vidare med EU-parlamentet när Sverige tar över som ordförandeland i ministerrådet i vår.
En viktig fråga där blir pengarna. Redan finns kritik mot att kommissionens tilltänkta EU-summa bara är en tredjedel av de 135 miljarder dollar som USA kommer att stödja sitt motsvarande arbete med.
– Nu blir det ju upp till trilogerna (trepartsförhandlingarna med EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen) som ju Sverige kommer att leda under våren att också säkerställa resurserna till det här. Sedan tror jag att man ska se att det är inte enbart genom chips act och frågan om halvledarna som vi kommer att stärka vår konkurrenskraft utan det behövs ju ett antal olika initiativ, säger Ebba Busch.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium eller selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.
De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chip med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.