DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Så allvarlig blir lågkonjunkturen – Sverige i EU-botten

Sverige kan slungas in i den värsta konjunktursvackan i EU nästa år, visar en ny analys av Bloomberg. Samtidigt varnar ekonomer för att strukturproblem kan göra lågkonjunkturen långlivad. ”Det är ett korthus som håller på att falla”, säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank, till TN.

Nu skärps signalerna om en annalkande lågkonjunktur. I veckan slog Konjunkturinstitutet (KI) fast att vi går in i en lågkonjunktur nästa år och att den håller i sig till 2025.

Vidare bedömer Bloomberg i en analys att Sverige kommer att slungas in i den värsta konjunktursvackan jämfört med andra länder i EU. Anledningen är att svenska hushåll är extremt räntekänsliga och i takt med skenande räntor och inflation riskerar det att utlösa en bostadskrasch och en kollaps för kommersiella fastigheter.

Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank, ser också risker i ett land där drygt två tredjedelar av hushållen äger sin bostad, varav närmare hälften har rörligt bolån.

– I Sverige har vi en hög skuldkvot, på 200 procent i förhållande till disponibel inkomst. Men siffran är egentligen större än så. I statistiken, som hämtas in från Finansinspektionen, räknar man även in bostadsägare med få eller inga skulder. Det gör att siffran blir ganska utspädd. Tittar man enbart på hushåll som har bolån handlar det snarare om en skuldkvot på 450 procent, säger han.

Även hushåll med bundna räntor är exponerade för räntehöjningar eftersom vi i Sverige traditionellt sett har korta räntekontrakt.

– Det finns många andra länder som har längre löptid på sina boräntor än Sverige. I till exempel USA kan kontrakten sträcka sig i 30 år. Sammantaget är Sverige väldigt ränteberoende och sårbara för Riksbankens räntehöjningar, säger Michael Grahn.

Elpriserna tynger företag och hushåll

En annan del av kråksången är de stigande elräkningarna, menar han.

– I dagsläget när elpriserna är höga är det väldigt svårt att binda sina elkontrakt i större omfattning. Det är inte många som kan erbjuda elkontrakt på 2–3 kronor per kilowattimme när elen kostar uppemot 4–5 kronor, säger han.

Det får i sin tur direkta effekter på näringslivet. Utöver att möta en dalande efterfrågan måste företag själva tampas med högre elräkningar för att bibehålla sin verksamhet.

Värst är det för detaljhandeln där antalet konkurser har ökat med 44 procent i jämförelse med samma period i fjol, enligt konkursstatistik från UC. Även hotell- och restaurang och transportsektorn ligger pyrt till med ökningar på 25 respektive 24 procent.

Bättre har det gått för tjänstesektorn. Men även här börjar branschorganisationen Almega se fler tecken på inbromsning. Tillverkningsindustrin är fortfarande stark tack vare att en svagare krona gynnar exporten. Men inte ens den starka industrin kan gardera sig fullt ut för ändrade konsumtionsmönster och ändrade hushållsvanor, menar Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

– Som exportland är Sverige till stor del beroende av utvecklingen hos våra största handelspartners i Europa och USA. Vi måste helt enkelt vara ödmjuka för att det, utöver lägre tillväxt i världen, även kan uppstå nya osäkerheter i omvärlden, vilket vi har lärt oss av pandemin och kriget i Ukraina, säger hon.

Svårare än pandemin

Att lågkonjunkturen medför konkurser är dock normalt i dessa tider. Och jämfört med pandemin blir läget svårare eftersom företag inte kommer att kunna räkna med liknande stöd för att hålla sig över vattenytan, menar hon.

– Det var nog många företag som hölls under armarna av stödåtgärderna. Det kan de inte förvänta sig nu. Dels beror det på att detta kommer att vara mer av en ’vanlig’ period av lägre ekonomisk aktivitet men också på grund av att vi har högre inflation vilket begränsar möjligheten till offentlig konsumtion och stöd, säger Alexandra Stråberg.

Vi går också in i en ny tid där företag och hushåll helt enkelt måste vänja sig vid högre räntor och inflation som det ”nya normala”.

– Det är många som har kommit in i arbetslivet när vi har haft extremt lågt ränteläge. Jag tror inte att vi är på väg tillbaka dit. Det är heller inget konstigt eftersom de låga räntorna har varit ett undantagsfall ur historisk synpunkt, säger hon.

”Vi har inte varit snabba nog med att fånga upp kompetens bland utrikes födda.”

Ovanpå det dras Sverige med flera strukturella problem vilket i förlängningen riskerar att sinka en svensk återhämtning. Ett av dem är utanförskapet på arbetsmarknaden, menar Michael Grahn.

– Sverige har en extrem brist på kvalificerad arbetskraft. Vi har inte varit snabba nog med att fånga upp kompetens bland utrikes födda. Det gör att de sedan länge har stått utanför arbetsmarknaden och haft svårare att integreras i samhället. Det är ett stort problem, säger han.

Elförsörjningen stort problem

Ett annat strukturproblem är elförsörjningen, fortsätter han.

– En säker och stabil elförsörjning är en grundbult i ekonomin. Men under de senaste två mandatperioderna har vi i princip saboterat vårt elsystem och lagt ner kärnkraft på flera håll i södra Sverige. Det innebär att många företag inte kan räkna med en stabil elförsörjning för att säkra sin produktion. Det är ett korthus som håller på att falla, säger han.

Men Sverige har också sina styrkor. Den ena är våra starka offentliga finanser. Den andra är trots allt en stark arbetsmarknad. Tros dyrare räkningar har många svenskar ett jobb att gå till. I den senaste novemberstatistiken steg sysselsättningsgraden till rekordhöga 69,5 procent i säsongsrensade termer, visar SCB.

”Det som oroar mig mest är om fler stora företag tvingas dra i nödbromsen.”

Men arbetsmarknadens styrka är inte garanterad. Som pandemin och kriget i Ukraina har visat oss kan situationer snabbt förvärras. Dessutom är det vanligt med viss eftersläpning på arbetsmarknadssiffrorna när ekonomin surnar. Om krisen letar sig in på arbetsmarknaden har vi stora problem, menar Michael Grahn.

– Den senaste KI-barometern visar att hushållen har blivit mer pessimistiska. Det som oroar mig mest är om fler stora företag tvingas dra i nödbromsen, säger han.

Huruvida Sverige ligger värst till i EU-ligan är diskutabelt. Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar ser i alla fall ingen sådan risk.

– Det finns inte i vår prognos. Vi ska komma ihåg att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan pandemin och hann återhämta sig innan Ryssland gick in i Ukraina. Det finns många andra EU-länder som inte hann återhämta sig efter pandemin innan kriget startade och därför har en tuffare utgångspunkt, säger hon.

Strukturproblem måste åtgärdas

Men den tuffare situationen kommer att kräva politisk handling och då måste vi använda alla till buds stående medel för rädda Sverige från en fördjupad och långvarig kris, menar chefekonomerna. Ett sätt är att ta itu med de tidigare nämnda strukturproblemen som utanförskapet på arbetsmarknaden och elförsörjningen, menar Michael Grahn.

Vi bör också påminna oss om den handlingskraft som hela Sverige visade under pandemin. Den kan komma väl till pass, menar Alexandra Stråberg.

– Efter pandemin har vi lärt oss att företag kan vara flexibla och ställa om snabbare än väntat. Det gäller även hushåll som under pandemitiden ändrade sina väl inarbetade vanor. Politikerna visade också stor anpassningsförmåga genom att gå från att enbart kunna presentera en höst- och vårbudget till att även inkludera 20 tilläggsbudgetar under pandemiperioden. Man kan säga att vi har haft en brandövning för vad vi går igenom nu och borde kunna dra nytta av de här lärdomarna, säger Alexandra Stråberg.

Men utöver de konjunkturella problemen får vi heller inte göra avkall på områden som inte alltid når rubrikerna i dagspressen, avslutar hon.

– Vi får heller inte förlora det långsiktiga perspektivet att stödja den gröna omställningen i näringslivet. Det är också otroligt viktigt att vi satsar på skolan. Det finns inget bättre sätt att jobba förebyggande och säkerställa god samhällsekonomisk utveckling än att se till att fler niondeklassare går ur skolan med godkända betyg. Och där har vi stora utmaningar idag som det pratas alldeles för lite om.