DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Nordea sänker BNP-prognosen
Ekonomi (TT)
Ledande storbanker fortsätter sänka prognoserna för svensk BNP och spekulera i flera räntehöjningar från Riksbanken i år.
Nordea räknar nu med ett BNP-fall på 2 procent.
"2023 är ett förlorat år", skriver Annika Winsth, Nordeas chefekonom, i en kommentar.
Det finns ljusglimtar i närtid. Men de avfärdas som "falska förhoppningar", av Annika Winsth.
"Räntan fortsätter upp samtidigt som svenska hushåll, företag och kommuner pressas av höga kostnader. Inhemsk ekonomi bromsar in påtagligt och 2023 är ett förlorat år", skriver hon.
Ränteutgifterna för svenska hushåll är på väg upp mot 9 procent av disponibla inkomster, från 4 procent, vilket slår hårt mot konsumtionen, enligt Nordeas prognos.
Samtidigt påverkas konsumtionen av prisfall på aktier, bostäder och lågt ställda förväntningar på inkomstlyft relaterat till inflationen.
Bostadpriserna faller
Hon tror att Riksbanken nu kommer att tvingas höja räntan mer än önskvärt – upp till 3,25 procent under 2023. Pådrivande är Europeiska centralbanken (ECB), som har intagit en alltmer hökaktig position och flaggat för en utdragen period av mer åtstramningar.
"De snabba räntehöjningarna för att dämpa inflationstrycket utmanar skuldsatta hushåll och bostadsmarknaden. Vi räknar med att bostadspriserna faller med 20 procent från topp till botten, men det finns en risk att priserna faller mer än så. Det är en balansakt för Riksbanken att undvika en större nedgång och som även påverkar övriga ekonomin", skriver Annika Winsth.
Handelsbankens ekonomer drar också ned prognosen, fast bara till minus 0,8 procent.
"Kronfallet driver upp inflationen till rekordnivåer – och gröper ur svenskarnas köpkraft", skriver de i en färsk rapport.
För snitthushållet innebär inflationschocken att köpkraften reduceras med 35 000 kronor bara i år, enligt Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.
Boven i dramat – som gör inflationschocken så mycket tuffare i Sverige – är enligt Nyman kronan.
"Den svaga kronan bidrar till en högre inflation än i många andra länder. Resultatet blir en tydligt försämrad köpkraft för hushåll 2023, även om exportbolag gynnas", skriver banken i ett pressmeddelande.
"Det är ingen idé att regeringen och Riksbanken försöker prata upp kronan. För att lyfta kronkursen mer krävs långsiktigt fokus på tillväxt och stabilitet", skriver Nyman i en kommentar.
Svensk ekonomi väntas krympa
Den svenska ekonomin väntas krympa med 0,8 procent 2023 följt av en återhämtning på 1 procent 2024, enligt Handelsbanken. I senast föregående prognos låg BNP-talen på minus 0,1 procent i år och plus 1,6 procent nästa år.
För 2025 lägger Handelsbanken till en tillväxtprognos på 2,6 procent, enligt de kalenderjusterade talen.
Inflationsprognosen för i år höjs samtidigt till i snitt 9,2 procent enligt KPI-måttet, upp från 8,8 procent i senaste föregående prognos. Och för 2024 höjs inflationsprognosen samtidigt till 2,7 procent, upp från tidigare 2 procent.
Även arbetslösheten ser ut att öka snabbare än väntat, enligt Handelsbankens färska rapport. Den väntas lyfta till 7,9 procent i år och 83 procent 2024, mot en tidigare prognos på 7,4 respektive 7,9 procent.
När det gäller Riksbanken räknar Handelsbankens ekonomer med styrränta på 3,25 procent i år, 2,75 procent 2024 och 2,50 procent 2025. Där låg prognosen tidigare på en räntetopp på 2,75 procent 2023.
"Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2-2,5 procent på några års sikt", skriver Nyman i en kommentar.
"En del av den nya vardagen"
Hon tror inte heller energipriserna är på väg tillbaka till nivåerna före Ukrainakriget.
"Vi förväntar oss att höga energipriser blir en del av den nya vardagen. Klimatinvesteringar och en växande efterfrågan på gröna mineraler kan ytterligare trycka upp inflationen", skriver Nyman.
När det gäller lönerörelsen tror Nyman på ett ettårigt avtal på cirka 3,5 procent. Och prisraset för bostäder beräknas bli 20 procent från toppen, medan priserna på kommersiella fastigheter är på väg ned med 15 procent.
Joakim Goksör/TT