RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Inte klart med räntehöjningar
Ekonomi (TT)
Inflationschocken verkar ha börjat ge vika. Men de stora centralbankerna i västvärlden har inte begravt stridsyxan. De siktar på fortsatta räntehöjningar ett tag till.
I veckan väntas räntehöjningar från såväl Fed som ECB och Bank of England – och Riksbanken väntas hänga på.
Tecken på att den ovanligt höga inflationen i USA börjar dämpas gör att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) nu väntas dra ned på takten när det gäller räntehöjningar.
Årets första räntebesked från Fed-chefen Jerome Powell och hans direktion på onsdag blir enligt snittprognosen bland analytiker en höjning på 25 punkter (0,25 procentenheter) till 4,50-4,75 procent.
Åtta höjningar på raken
Fed har om så blir fallet höjt räntan på åtta möten på raken. Så sent som i december justerades den upp med 50 punkter till den högsta nivån på 15 år – efter en historisk serie om tre räntemöten i rad med höjningar på 75 punkter.
För att helt sätta punkt för räntehöjningarna vill Powell och de andra Fed-ledamöterna bland annat se lite mer dåliga ekonomiska nyheter, särskilt från arbetsmarknaden i USA.
Europeiska centralbanken (ECB) med chefen Christine Lagarde, har inför sitt räntebesked på torsdag, lagt stor möda på att låta hökaktig – bland annat med uttalanden om att det kan bli flera höjningar på 50 punkter styck till i år innan man är klar för denna gång.
Detta är också snittprognosen inför torsdagen, då även kollegorna på Bank of England i London väntas meddela att de höjer styrräntan med 50 punkter.
Lång resa
50 punkter upp för styrräntan är – torsdagen den 9 februari – även vad som väntas bli beslutet på Erik Thedéens första räntemöte i Riksbanken sedan han vid årsskiftet tog över som riksbankschef efter 17 år med Stefan Ingves.
Riksbanken – som har en kraftigt försvagad krona att ta hänsyn till även om det globala inflationstrycket börjar ge med sig – väntas dock inte nöja sig med detta.
"Resan till Riksbankens 2-procentmål är lång", konstaterade Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman när hon lade fram en ny konjunkturprognos i veckan.
Hennes huvudscenario är en höjning till från Riksbanken i april, till en styrränta på 3,25 procent innan det blir paus i räntehöjningarna.
Nordeas ekonomer räknar också med 3,25 som topp i den räntecykel vi befinner oss i nu. Men kollegorna på Swedbank tror det ovanpå detta blir en höjning till i sommar till 3,50 procent i styrränta.
SEB:s ekonomer ser det som troligast att Riksbanken nöjer sig med att lyfta räntan till 3,00 procent.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Vid sidan av räntehöjningarna måste Riksbanken hantera sin omstridda stödköpsportfölj, som i fjol genererade en brakförlust på 81 miljarder kronor enligt ett preliminärt bokslut från Riksbanken.
Portföljen bestod vid årsskiftet av bostads-, kommun och statsobligationer för nästan 850 miljarder kronor – och den ska nu börja avvecklas.
Huvudspåret är att avvecklingen ska ske i takt med att obligationerna löper ut. Men vice riksbankschef Martin Flodén har lyft förslaget om att Riksbanken även kan börja sälja av delar av sitt innehav i obligationer med längre löptid. Detta kan hjälpa till att strama åt penningpolitiken då det troligen skulle lyfta de långa marknadsräntorna.
Källa: SEB
Fakta
Riksbanken måste i sin penningpolitik dels förhålla sig till den kraftigt försvagade kronan, men även till hushållens höga skuldsättning – till största delen i form av bolån med rörlig ränta – när de fattar sina penningpolitiska beslut.
Om Riksbanken inte stramar åt lika mycket som kollegorna i Frankfurt och Washington tappar kronan i värde mot euron och dollarn, vilket ger en inflationsimpuls via högre importpriser. Men om Riksbanken stramar åt för mycket kan det skapa problem för högt skuldsatta hushåll och företag, vilket kan skapa en onödigt djup konjunkturnedgång och finansiella problem.
De rörliga boräntorna följer i regel med styrräntan, både uppåt och nedåt. En höjning av boräntan på 50 punkter (0,50 procentenheter) skulle dra upp månadskostnaden för ett bolån på tre miljoner med 1 250 kronor per månad före ränteavdrag.
