KRIGET I UKRAINA

Rysk ekonomi överraskar – trots sanktioner

Sanktioner mot Ryssland ska dränera Vladimir Putins krigskassa och bestraffa de ansvariga för Ukrainakriget.

Men den ryska krigsmaskinen maler på och BNP-nedgången blev mindre än väntat i fjol. I år tror en del till och med på rysk tillväxt – även om det råder delade meningar om framtidsutsikterna.

Advokaten: Sanktionerna ger effekt

– Sanktionerna ger effekt. Det ser vi. Men det finns länder som fortfarande är väldigt villiga att göra stora affärer med Ryssland, på energisidan till exempel, säger sanktionsexperten Mattias Hedwall, partner på advokatbyrån Baker McKenzie.

– Kina och andra asiatiska länder fortsätter ju att göra affärer med Ryssland i stor utsträckning. Det gör även länder i Sydamerika och en del europeiska länder – utanför EU. Det pågår ganska mycket ryska affärer fortfarande, tillägger han.

Inför det tionde sanktionspaketet från EU har mycket av diskussionerna kretsat kring hur man ska få ett mer enhetligt sanktionssystem på plats.

Det finns kryphål i form av tolkningsutrymme på nationell nivå, bland annat vad som gäller för att få undantag från sanktionerna. Dessutom ser regelverket olika ut i olika EU-länder när det gäller straff och böter för sanktionsbrott, enligt Hedwall.

Samma sanktionsbrott kan till exempel ge fängelse i Sverige, men bara böter i andra EU-länder, enligt Hedwall.

– I teorin kan det vara så, ja, säger han, men påminner om att det än så länge finns väldigt få rättsfall att gå på när man gör denna bedömning.

Han tror att årtionden av globalisering och frihandel kulminerat. Numera krävs det att svenska företag, som är vana vid frihandelsmiljön, har beredskap och resurser att hantera snabba geopolitiska förändringar och nya handelsrestriktioner.

– Detta är en omställning, säger han.

.

Chefsekonomen: Ingen rysk kollaps i närtid

Per Hammarlund, chefsekonom på Fjärde AP-fonden och tidigare chefsstrateg på storbanken SEB, är i grunden inte överraskad över att rysk ekonomi klarat sig förhållandevis bra.

Han tror att många bedömare missbedömde Rysslands finansiella och ekonomiska motståndskraft veckorna efter den ryska attacken mot Ukraina den 24 februari 2022.

Det blev aldrig någon bankrusning, som en del i väst hoppades på när flera stora ryska banker stängdes av från Swift-systemet – som används i samband med internationella transaktioner. Det statliga flödet av intäkter från energiexport har hållit i gång ekonomin, trots att ryska tillgångar för tusentals miljarder kronor frusits inne på bankkonton i väst.

– Rysslands centralbank agerade resolut, säger han.

Räntan chockhöjdes och effektiva kapitalkontroller stoppade utflödet av kapital från landet.

– De gick inte och väntade. Man lät inte folk gå och oroa sig. Det gjordes i stort sett på 24 timmar, säger han.

Han håller med Hedwall om att sanktionerna mot Ryssland – och Vitryssland – med anledning av Ukrainakriget ändå har haft effekt.

– Det är inte så att det leder till ekonomisk kollaps i närtid. Fast över tid betyder sanktionerna minskat utrymme för ryska pensioner och investeringar i Ryssland. Redan nu har det blivit dyrare och svårare för Ryssland att låna pengar, säger han.

.

Forskaren: IMF ute och cyklar om Ryssland

IMF:s siffror ger en felaktig bild av rysk ekonomi, enligt Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans bedömning är att det ryska bakslaget till följd av krig och sanktioner är betydligt värre än vad det ser ut att vara – inte minst för ryska hushåll utanför Putins elit.

– Vi vet redan nu att Ryssland plockar bort känslig data och det här med BNP-statistik, växelkurser och inflation – allt det där blir också en del av propagandaspelet. Det gör att det blir komplicerat att titta på det här, säger han.

Dessutom ska man enligt Becker ha klart för sig att tillväxten i rysk ekonomi till 60–80 procent avgörs av hur energipriserna rör sig på världsmarknaden.

– Oljepriset steg 40–50 procent mellan 2021 och 2022. Ett normalt år hade det gett en rysk tillväxt på 6–7 procent. Nu blev det minus 2–3 procent. Så det är snarare ett ryskt BNP-fall på omkring 10 procent vi har sett, säger han.

IMF-prognosen för 2023 ger han inte heller mycket för.

– Priset på den ryska oljan har i princip halverats från toppen vi såg 2022. Det är den riktigt stora utmaningen för rysk ekonomi. Det gör att när jag ser en IMF-prognos på plus 0,3 procent för Ryssland i år förstår jag inte vad de baserar det på, säger han.

– Här tror jag att de är ute och cyklar riktigt ordentligt.

Han påminner om att de kunder som trots Ukrainakriget köper rysk olja får en rejäl rabatt. I runda slängar handlar det om kanske 30 dollar per fat eller omkring 40 procent i prisavdrag jämfört med jämförbar olja från andra länder.

Dessutom ser han framför sig ett kraftigt bakslag för Rysslands exportintäkter i år.

– De stora sanktionseffekterna kommer vi att se 2023. De har vi inte riktigt sett ännu, säger han.

Joakim Goksör/TT