RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Därför ska du frukta stagflationen

Ekonomi (TT)

Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här?

Experterna är inte eniga. Men, om så är fallet, finns inga säkra botemedel.

Vad är stagflation?

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, förklarar att stagflation innebär att det råder hög inflation samtidigt som ekonomin stagnerar. Nu har BNP fallit under fjärde kvartalet i fjol, samtidigt som vi har haft hög inflation sedan snart ett år tillbaka.

– Prognoserna nu pekar på att ekonomin kommer att falla i år. Vi befinner oss i en stagflationssituation, säger han.

Är vi redan där?

Lars Calmfors tycker det, men Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser inte att vi är i stagflation. I alla fall inte sett till vår låga arbetslöshet. Den stiger rejält under stagflation, och där är vi inte ännu, enligt henne.

– Min bedömning är att vi inte kommer att uppleva stagflation, säger hon.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ser inte heller att vi befinner oss i närheten av någon stagflation.

– Nej, stagflation innebär en hög inflation som har bitit sig fast i folks medvetanden. Det har inte inflationen gjort nu.

Det ska också vara en fallande tillväxt, men inte bara en tillfällig liten dipp i BNP, utan en betydligt mer allvarlig tillbakagång under lång tid, enligt John Hassler.

Det vi upplever nu är en "skapad" lågkonjunktur, konstaterar han. Det är stor skillnad mot stagflationen på 1970-talet.

– De som bestämmer menar att man måste trycka till ekonomin, den måste få sig en smäll för att trycka ned inflationen, säger John Hassler.

Finns det någon bot?

Det finns inte någon riktigt bra medicin mot stagflation, förklarar Lars Calmfors. John Hassler håller med.

Ekonomin måste stramas åt för att få ner inflationen, enligt Calmfors. Det blir en slags konstgjord lågkonjunktur och det sker genom räntehöjningar, som gör att det blir svårt för många.

– Det är ingen vits att motverka det Riksbanken gör med räntan. Men finanspolitiken kan användas för att skydda de svaga grupperna, bland annat genom riktade insatser för att förhindra att arbetslösheten blir alltför hög, säger Lars Calmfors.

Enligt John Hassler är botemedlet ganska smärtsamt.

– Om inflationen väl bitit sig fast krävs en lång period av låg tillväxt och arbetslöshet för att komma tillrätta med den.

Dessutom måste tillväxten främjas på olika sätt, och det är inte gjort i en handvändning.

– Det krävs både utbildningspolitik, bostadspolitik och industripolitik, säger John Hassler.

Varför är stagflation så skrämmande?

Problemet med stagflation är att den är svår för den ekonomiska politiken att hantera. Försöker man dämpa inflationen förvärras den ekonomiska nedgången. Försöker man dämpa nedgången så stiger inflationen, förklarar Lars Calmfors.

I lågkonjunkturer är det vanliga att både produktion och inflation går ned, förklarar han, och då fungerar det med en expansiv penningpolitik. Men under stagflation, då inflationen är hög, fungerar inte det.

– Det blir en målkonflikt, säger Lars Calmfors.

Annika Winsth är inne på samma linje.

– Det blir en dålig spiral, säger hon.

Dåliga tider gör många av oss deppiga. Vi får svårt att klara vår månadsbudget. Framtiden känns oviss och mörk.

– När löneökningarna är lägre än prisökningarna sjunker reallönerna. Det är besvärligt för många, säger Lars Calmfors.

Även om många bidrag och stöd räknas upp med inflationen så drabbas särskilt många med låga inkomster hårt.

– Det är jobbigt nu, men man får tänka att vi alla gynnas på längre sikt om löneökningarna hålls tillbaka nu så att inflationen kan sjunka tillbaka, säger Lars Calmfors.

Vilka orosmoln finns i framtiden?

Än finns inga tecken på vare sig permanentad inflation eller dåligt ekonomiskt klimat, tycker John Hassler. Men det finns oroande tecken på att vi håller på att tappa greppet om allt som krävs för att klara klimatomställningen, påpekar han. Det skulle kunna innebära risker för ekonomin.

Annika Winsth säger att hon är mer orolig för en bostadskrasch än för ett stagflationsscenario i Sverige.

– Bostadsmarknaden är den sköraste länken, säger hon.

Hon är starkt kritisk till hur regeringen hanterat finanspolitiken under fjolåret, innan inflationen tog fart och ekonomin började backa.

– Vi har haft en alltför expansiv finanspolitik. Ekonomin visar sig nu ha varit mycket starkare under 2022 än vad man trodde. Inbromsningen nu har också gått fel, säger hon.

– Det är klokt, som regeringen gjort nu, att säga att om det blir sämre så kommer vi tillbaka med åtgärder, säger Annika Winsth.

Johanna Cederblad/TT