DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Trots prischock – matkontot under EU-snittet

Ekonomi (TT)

Högre matpriser slår hårt mot svenska hushåll. Men svenskarna lägger fortfarande en mindre andel av sin konsumtion på livsmedel än de flesta EU-medborgare. Och mycket mindre än vad vi gjort historiskt.

Ett svenskt hushåll lägger 15,3 procent andel av sina utgifter på matvaror och alkoholfria drycker.

Genomsnittet i EU ligger på 17,3 procent, enligt unionens statistikmyndighet Eurostats senaste harmoniserade konsumentprisindex, HIKP, för 2023, baserat på 2022 års konsumtion.

Bland medlemsländerna är det bara Irland, Luxemburg, Österrike, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Finland där hushållen lägger en mindre del av sin totala konsumtion på mat och dryck än i Sverige.

Indikator på välstånd

– Hur stor andel av inkomsten och konsumtionen hushåll lägger på mat är oftast en välståndsindikator, säger John Eliasson, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.

– I fattiga länder brukar man vanligtvis lägga en större del av sin totala konsumtion på mat.

Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom, medger att han förvånas av siffrorna, men betonar att svenska hushållen kommer tvingas lägga en större del av konsumtionen på livsmedel.

– I reala termer har hushållen redan tvingats ändrat sin konsumtion radikalt. De har dragit ned på kläder, skor, inventarier och hushållsvaror för att i många fall ha råd att fortsätta konsumera det som är nödvändigt , som livsmedel, el och bostadsräntor, säger han.

– Om vi blickar framåt tror vi att livsmedelspriserna kommer fortsätta öka ett tag till, och att alltmer av konsumtionen kommer att behöva gå till nödvändiga varor som livsmedel.

Enligt SCB:s KPI-korg, som mäter i vilken uträckning svenska hushåll konsumerar olika varor och tjänster, står livsmedel och alkoholfria drycker för 13,3 procent av den totala konsumtionen.

Deras statistikverktyg skiljer sig från Eurostats, där ägande av boende inte ingår och därmed inte räntekostnader kopplat till boende.

SCB har siffror på konsumentkorgens utveckling som sträcker sig sju årtionden tillbaka. Statistiken visar en successiv minskning av andelen i total konsumtion.

Svenska matpriser högre än genomsnittet

År 1950 utgjorde mat och dryck 30 procent av korgen; 1990, före det svenska EU-inträdet, bestod konsumentkorgen till strax över 15 procent av livsmedel – en nivå som i det närmaste varit intakt sedan dess, med ett par procentuella nedgångar efterföljande två årtionden.

Men matpriserna i Sverige ligger ändå på en betydligt högre nivå än genomsnittet i Europa. Enligt Eurostats senaste studie för år 2021 var de svenska matpriserna 18 procent högre än EU-snittet. Faktorer som påverkar är bland annat höga skatter och avgifter på livsmedel, höga produktions- och distributionskostnader samt hög levnadsstandard.

Joakim Hugert Lundberg/TT