STORMAKTEN KINA
Kina och USA krigar om datateknik
Kina (TT-AP)
En nederländsk maskin kan vara avgörande för Kinas ambitioner inom framtidens tillverkningsindustri.
USA:s och andra länders åtgärder för att begränsa landets tillgång till avancerad datateknik kan få stora konsekvenser för Peking, som varnar för motåtgärder.
Ett datachip är numera en viktig beståndsdel i allt från mobiler till köksmaskiner och stridsplan. Nu har det blivit föremål för rivalitet mellan USA och Kina, sedan USA har begränsat tillgången till den teknik som krävs för att tillverka de mest avancerade chipen.
Åtgärden har retat upp Kina ordentligt. Landet har egen tillverkning av mindre avancerade chip, men får nu inte köpa den maskin som endast finns tillgänglig genom det nederländska företaget ASML, och utan vilken Kinas ansträngningar att tillverka snabbare och effektivare produkter stannar av.
Under tidigare president Donald Trump började USA begränsa Kinas tillgång till de verktyg som krävs för att tillverka chip till dataservrar, AI och andra avancerade varor. Även Japan och Nederländerna har anslutit sig till att begränsa tillgången till tekniken, som enligt dem skulle kunna användas för vapentillverkning.
Kina varnar
– Kina kommer inte att svälja vad om helst. Om det leder till skada måste vi vidta åtgärder för att skydda oss själva, säger den kinesiske ambassadören i Nederländerna, Tan Juan, till tidningen Financieele Dagblad.
– Jag tänker inte spekulera i vad det kan handla om. Det blir inte bara hårda ord, säger han.
Kina importerar chip för motsvarande över 3 000 miljarder kronor varje år och landet har hittills inte vidtagit motåtgärder mot amerikanska bolag, kanske för att kinesiska företag som sätter ihop de flesta av världens smartphones inte ska drabbas.
Kommunistpartiet spenderar stora pengar på att försöka påskynda landets egen chiputveckling och minska behovet av utländsk teknik. Men för att tillverka sådana krävs teknik som ägs av leverantörer i Europa, Japan och USA.
Inkompatibla standarder
Situationen har lett till farhågor om att världen kan delas upp i olika områden med inkompatibla teknikstandarder, alltså att datorer, smartphones och andra produkter från en region inte skulle fungera i andra. Det skulle kunna både öka kostnaderna och bromsa innovationen.
Kinesisk industri kommer att börja hamna på efterkälken 2025 eller 2026 om landet inte kan få tillgång till nästa generations datachip, eller verktyg för att tillverka egna, säger Handel Jones, konsult vid amerikanska International Business Strategies. Men Peking kan ha en viss fördel som den största källan till batterier för elfordon, säger han.
– Kina kommer att slå tillbaka, säger Handel Jones, och tillägger att Kina exempelvis kanske inte kommer att vilja leverera bilbatterier till USA.
Japan har anslutit
Japan anslöt till USA:s linje om begränsad export av utrustning för chiptillverkning den 31 mars i år. Landet har inte nämnt Kina specifikt i sammanhanget, men enligt handelsministern vill man inte att tekniken ska användas för militära ändamål.
De kinesiska farhågorna växte efter att USA:s president Joe Biden i höstas utökade kontrollåtgärderna som Trump infört på teknik för chiptillverkning. Dessutom förbjöds amerikaner från att hjälpa kinesiska tillverkare med vissa processer.
För att stötta leverantörer i Kina har Xi Jinpings regering ökat stödet till branschen, som enligt branschexperter redan är omfattande.
