RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Siffran alla väntar på – avgör din boränta

Ekonomi (TT)

Toppen är redan passerad. Frågan är hur snabbt inflationen vänder ned? Det avgör hur höga boräntorna blir.

På måndag kommer nya inflationssiffror – så här spår tre ekonomer vad som väntar då och det kommande året.

Klockan 8 på måndagsmorgonen släpper Statistiska centralbyrån nya heta prissiffror. Än så länge väntas inte inflationen ha fallit särskilt mycket, om ens något. Snarare har takten i prisökningarna återkommande legat högre än vad experterna har räknat med, och den förväntat fallande inflation har ständigt skjutits på framtiden.

Men sen kommer ketchupeffekten, tror ekonomer.

.

Andreas Wallström, prognoschef Swedbank

Inflationen, prisförändringarna på årsbasis enligt det rena KPI-måttet, bedöms landa på 10,8 procent i april, aningen högre än i mars. Vid slutet av året har den fallit till 5,8 procent, spår Swedbankekonomerna.

Inflationen toppade i december 2022 på över 12 procent.

– Vår prognos är att inflationen fortsätter att falla, men att det går långsamt, säger Wallström.

Kanske för långsamt för den som önskar en mildare räntetopp. Riksbanken spår nämligen ett brantare fall, en bild Andreas Wallström inte köper. Därför tror han att Riksbanken kommer att höja styrräntan två gånger till, mer än vad centralbanken själv flaggar för, och då nå 4,0 procent efter sommaren.

– Det ger fortsatt stigande rörliga boräntor till ett snitt kring 4,70 procent, säger Wallström.

Men nästa år vänder det, spår han. Då har räntan bitit så hårt att ekonomin får sig en smäll och inflationen faller under Riksbankens mål på två procent, helt enligt tanken med räntepolitiken.

– Riksbanken sänker då räntan från februari 2024 och vid varje möte under resten av året, tror Andreas Wallström.

.

Therese Persson, makroanalytiker Danske Bank

Inflationen, KPI, spås sjunka marginellt till 10,5 procent i april, från 10,6 procent i mars. Mot slutet av året har den fallit till 4,2 procent, enligt Danske Banks prognos. Därefter går den ned ytterligare när efterfrågan stryps ännu mer av räntehöjningarna och kostnadstrycket i näringslivet lättar.

– Tillbaka till något som det såg ut innan, säger Therese Persson.

Det skulle i sådana fall handla om någonstans kring Riksbankens inflationsmål på två procent.

Innan dess har Riksbanken höjt räntan två gånger 0,25 procentenheter till 4,0 procent, spår Therese Persson. Kanske inte i första hand på grund av att inflationen blir högre än väntat.

– Utan det baserar vi på vad andra centralbanker gör, säger hon.

Nästa år blir det helt om, då sänker Riksbanken styrräntan ned till 3,0 procent mot slutet av 2024, enligt Danske Banks bedömning.

Den på kort sikt högre räntan borde pressa bostadspriserna ytterligare, även om både Therese Persson och andra bedömare överraskats av motståndskraften, med närmast stillastående priser sedan årsskiftet. Det kanske inte blir så stora prisfall ändå:

– Men jag har ändå svårt att se att det här skulle vara botten.

.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea

Inflationen, KPI, bedöms landa på 10,8 procent i april, enligt Nordeas ekonomer. Rensat för ränteförändringar, som är Riksbankens mått, KPIF, landar prisökningstakten på 8,0 procent, och vid kommande årsskifte har den siffran rasat till runt två procent.

– Det beror delvis på fallande energipriser, säger Torbjörn Isaksson.

Men även rent generellt väntas inte priserna öka särskilt mycket i år.

– Mer i linje med det historiska mönstret, då får man den här nedgången i inflationen, säger han.

Under 2024 faller den underliggande inflationstakten till och med under två procent, spår Isaksson men det är fortfarande mycket osäkert.

Han räknar med att Riksbanken stannar vid en till räntehöjning i år, 0,25 procentenheter i juni.

– Men det är inte självklart, inflationssiffran för maj blir viktig i det sammanhanget, liksom vad ECB och Fed (europeiska respektive amerikanska centralbanken) gör, säger Isaksson som därefter räknar med att räntan sänks nästa år när inflationen sjunker kraftfullt.

– Vi är oroliga för konjunkturen, att den försämras så pass mycket att blir ett ökat tryck på Riksbanken att åter lätta på bromsen.

Men tillbaka till nollränta som vi hade innan, kan vi förmodligen glömma. Räntan kommer att ligga påtagligt högre än före pandemin, enligt Isaksson.

Olle Lindström/TT