DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

"Värsta bostadskrisen sedan 1990-talet"

Ekonomi (TT)

Bostadsbyggandet faller fortsatt kraftigt. Nya siffror från SCB förstärker bilden av en situation som branschföreträdare inte sett på 30 år.

– Vi behöver en kriskommission, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert hos Byggföretagen.

Bostadsmarknadens förutsättningar fortsätter att försämras. Enligt flera prognoser väntas byggandet sjunka drastiskt jämfört med föregående år – samtidigt som byggbehoven ökar allt mer.

SCB:s senaste siffror visar att byggandet är på den lägsta nivån på tio år. Det rasade med 50 procent i första kvartalet jämfört med samma period i fjol.

Anna Broman, branschorganisationen Byggföretagens bostadspolitiska expert, menar att läget är historiskt allvarligt.

– Vi befinner oss i den värsta krisen sedan 1990-talet. Bostadsbyggandet kommer mer än halveras på två år.

2021 byggdes närmare 70 000 bostäder. I år beräknas den siffran falla till 25 000, enligt Byggföretagen.

Kraftfull inbromsning

Boverkets prognos räknar med drygt 30 000 bostadsbyggen i år. I årets bostadsmarknadsenkät svarade 180 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden som helhet.

– Det står helt klart att vi ser en kraftfull inbromsning, både vad gäller byggandet och försäljning av nyproduktion, säger Hans-Åke Palmgren, bostadsanalytiker på Boverket.

– Det kan dröja bekymmersamt länge innan vi ser en återhämtning. Situationen drabbar inte minst unga och vi befinner oss mycket lågt under byggbehovet.

Anna Broman drar ännu en parallell till 1990-talet.

– Då förlorade vi en hel generation byggarbetare – vi måste lära oss läxan så att det inte händer igen. Tillåts nedgången bli för djup kommer det att ta väldigt lång tid att få tillbaka arbetskraften till branschen.

Vad händer med den gröna omställningen?

Hon varnar för att situationen kommer leda till flera konsekvenser.

– De mest drabbade är unga vuxna och andra grupper som behöver ta sig in på bostadsmarknaden. Men det här påverkar också hela vår nyindustrialisering – den gröna omställningen – i Norrland. Hur ska vi arbetskraft på plats där om det inte finns bostäder?

Bostadsminister Andreas Carlson (KD) konstaterar att de försämrade förutsättningarna i mångt och mycket hänger samman med yttre faktorer.

– Det beror till stor del på omvärldsfaktorer, kopplat till stigande räntor, inflation och ökade energikostnader, säger han till TT.

– Sedan har vi strukturella problem också. Dessa frågor har varit bortprioriterade under lång tid.

"Finns en bred samsyn"

Att dämpa inflationen och mildra de ekonomiska effekterna för hushållen är vad regeringen kan göra kortsiktigt, menar bostadsministern.

– I det längre perspektivet vill vi öka tillgången till byggbar mark, korta ledtiderna, öka incitamentet till att bygga och förbättra möjligheterna till eget ägande. I huvudsak finns en bred samsyn kring vilka hindren är. Vi har stöd i riksdagen för att genomföra våra åtgärder, säger Andreas Carlson.

Förslagen på tänkbara åtgärder för att underlätta bostadsbyggandet är många. Slopade amorteringskrav, investeringsstöd, fri hyressättning och subventionerade bostäder är ett par exempel som har lyfts fram i debatten.

Det sistnämnda förslaget ger bostadsministern inte mycket för.

– Dyra byggsubventioner ser vi som ineffektiva och inte vägen framåt. Det vi behöver är strukturella reformer.

Joakim Hugert Lundberg/TT