ENERGIPOLITIK

Beslut om nya kraftledningar till Gotland – ”I sista stund”

Svenska kraftnät ska bygga två nya kraftledningskablar till Gotland. Det spända säkerhetsläget är ett skäl. Beskedet är välkommet, men försent, menar företrädare för industrin. ”För att lyckas med den gröna omställningen behövs mer el för stärkt konkurrenskraft”, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Ön ska på detta sätt anslutas till det svenska stamnätet från år 2031, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Bakgrunden till beslutet är ett ökat elbehov, att kunna ansluta mer vindkraft, men även säkerhetsläget, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät till Ekot.

– Framför allt är det industrins elektrifiering, där man vill använda el för att byta ut smutsig tillverkning till miljövänlig tillverkning, säger han.

En stark etablering av landbaserad vindkraft finns på ön, som man vill få in i det svenska systemet.

– Dessutom är det ur ett totalförsvars- perspektiv väldigt viktigt att Gotland som strategisk punkt har en robust elförsörjning, säger Daniel Gustafsson till Ekot.

I dag finns två kraftledningar från 1980-talet mellan Västervik och Ygne på Gotland. För sex år sedan ansåg Svenska kraftnät att bygget av en ny ledning inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.

För tre år sedan fick Svenska kraftnät i uppdrag att utreda en ny förbindelse och har nu alltså beslutat att bygga ut stamnätet med två kablar för en kostnad av 5,8 miljarder kronor.

Gotlands viktiga roll i försvaret av landet, till följd av det spända säkerhetsläget, har påverkat beslutet.

– Risken generellt sett med att inte ha ett robust elsystem är att dels blir det känsligt för felfall, men även för eventuella angrepp. Då blir helt enkelt ön utan el, säger Daniel Gustafsson till Ekot.

Försent

Svenska kraftnät investerar närmare sex miljarder kronor i kablarna och siktar på att få dem i drift 2031, något som Sveriges Radio Ekot var först att rapportera om.

Försent, anser dock Heidelberg Materials, tidigare Cementa, som driver cementfabriken i Slite. Kablarna måste vara i drift tidigare om bolaget ska ha eltillgången säkrad för att ställa om till mer klimatsmart tillverkning, enligt ett pressmeddelande.

"Det är nu mycket angeläget att Svenska kraftnät och alla inblandade myndigheter i tillståndsgivningen kavlar upp ärmarna för att korta ledtider. Klimatomställningen är brådskande och det måste gå fortare i Sverige om vi ska fortsätta att ligga i framkant", säger vice vd Karin Comstedt Webb i pressmeddelandet.

Välkomnar beskedet

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att Gotlands konkurrenskraft bygger på en god, stabil och prisvärd elförsörjning och att nya kraftledningar därför är nödvändiga.

– Beskedet om nya kraftledningar till Gotland kom i sista stund men det är mycket välkommet. Våra medlemsföretag verkar på en konkurrensutsatt marknad och för att lyckas med den gröna omställningen och de nya tekniker som den innebär behövs mer el för stärkt och bibehållen konkurrenskraft, säger han till TN.

Gotlands elförsörjning handlar inte bara om ön, utan om såväl klimatet som om resten av Sverige, menar han.

– Företagens attraktionskraft urholkas om de inte lyckas med den gröna omställningen och då går det ut över sysselsättning och välfärd. Gotlands sak är en nationell angelägenhet, trots att Gotland är en ö ska det vara samma förutsättningar att bo och verka där som någon annanstans i landet, säger Per Hidesten.

Omställning kräver högre tempo

Malin Johansson, ansvarig klimat- och energifrågor på IKEM, menar dock att beskedet äventyrar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.

– Det här är förvisso ett besked, vilket ju var önskat. Men det är absolut inte det besked som industrin behöver. På Gotland står man redo med enorma klimatinvesteringar som skulle kunna spara 1,8 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Beskedet innebär en svår försening av detta projekt. Svensk elförsörjning och Svenska Kraftnäts senfärdighet äventyrar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen i tid, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energifrågor på IKEM.

Hon menar att industrin som vill ställa om till en hållbar produktion hindras av en undermålig elförsörjning.

– CCS-anläggningen i Slite dimensioneras för att kapa fabrikens samlade koldioxidutsläpp motsvarande ca 3 procent av Sveriges årliga utsläpp, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energifrågor på IKEM.

– Ska vi klara omställningen så måste Svenska Kraftnät kunna hålla minst samma tempo som industrin, menar Malin Johansson.