DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Experter om kronraset: Missarna som sänkte valutan

Kronans kollaps skapar frustration hos många hushåll och företag. Raset är till viss del självförvållat och ett kvitto på att företaget Sverige inte är i rätt skick. Det menar flera ekonomer som TN pratat med.

Om vi börjar med den logiska förklaringen. Med ett pågående krig i Europa, omvärdering av säkerhetspolitiken, osäkerhet över västvärldens relation till Kina, stigande inflation och räntekapplöpning hos centralbankerna, är det inte konstigt att investerare numera tar mindre risker på valutamarknaden, menar Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

–Det går inte att komma ifrån att kronan, precis som andra mindre valutor normalt blir mindre attraktiva gentemot stora valutor som euron och dollarn i osäkra tider. Det är likadant för norska kronan som också tappar i värde, säger han.

Riksbanken också ansvarig

Vidgar vi tidsperspektivet till tio år går det även att spåra dagens kronras till Riksbanken.

– När vi befann oss i en nollränteperiod, ”hotade” Riksbanken regelbundet med att intervenera på valutamarknaden för att förhindra att kronan blev för stark. Då befann vi oss i en period när banken både sänkte räntan och köpte på sig statspapper. Det ledde till att utländska centralbanker och stora förvaltare till slut tappade intresse för svenska statspapper och den svenska kronan. Nu får vi ta konsekvenserna för det, säger Robert Bergqvist.

Mer specifikt för Sveriges ekonomi bidrar det höga ränteläget, räntekänslighet bland hushåll och en fallande konjunktur till ett svalare intresse för kronan.

– Investerare är särskilt osäkra över vad som händer på den svenska fastighetsmarknaden, både de fallande bostadspriserna och skicket i den kommersiella fastighetssektorn. Det gör att man adderat en extra riskpremie på kronan för att man investerare ens ska våga investera, säger han.

Kronan har dock tagit oförtjänt mycket stryk den senaste tiden, menar Robert Bergqvist.

– Det är inte motiverat att en euro kan kosta uppemot 11,70 kronor. Vi ekonomer tittar alltid på modellmässiga värderingar och de visar att kronan är undervärderad och snarare borde ligga på 9,30 för en euro. Kronan är alltså 20 procent för svag och så småningom kommer den att återgå till ett rimligt långsiktigt värde. Men i dagens kristider är det för osäkert att veta när det kommer att infrias, säger han.

Fortsatt förtroende

Trots att det finns en svagare riskvillighet för kronan på valutamarknaden har utländska investerare fortfarande har starkt förtroende för Sveriges ekonomi. Det visar indikatorer på obligationsmarknaden, enligt Robert Bergqvist.

– Tittar man på den tioåriga statslåneräntan lånar Sverige pengar på samma nivåer som man gör i Tyskland, som är ett av världens mest starkaste och trovärdigaste ekonomi. Det är stor skillnad om man jämför med finanskrisen på 1990-talet, då räntedifferensen mellan länderna var betydligt större. Det finns inget som tyder på att omvärlden har ett utbrett missnöje över Sveriges ekonomiska tillstånd. Sverige är trots allt en ekonomi med starka offentliga finanser och en låg statsskuld, säger Robert Bergqvist.

Det hindrar dock inte svenskar från att påverkas svag kronkurs. När vi nu går mot semestertider kommer det att yttra sig i en krympande reskassa för många hushåll. Samtidigt krymper många av företagens marginaler eftersom de tvingas importera inflation från utlandet. Som litet exportland tjänar visserligen många svenska företag på att sälja billigare varor utomlands. Men enligt ekonomer är den stora baksidan att exportindustrin vaggas in i en falsk trygghet som inte lönar sig i längden.

– Kronförsvagningen fungerar i dag som ett slags kuvös för svensk exportindustri. De kan sälja varor billigt utan att de känner trycket och behovet av strukturförändringar som kan finnas därute. Men när kronan så småningom kommer tillbaka till normala nivåer riskerar vi att tappa i konkurrenskraft gentemot andra länder. Det kan bli ett bryskt uppvaknande, säger Robert Bergqvist.

Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, är inne på samma spår. Utan en nedpressad krona är Sveriges konkurrenskraft inte tillräckligt stark för att hålla upp efterfrågan.

– Om man går tillbaka till 70-tal och tidigt 80-tal, då kronan hade en fast växelkurs, var Sveriges strategi att devalvera sig ur sina problem. Vi sänkte priset på vår export för att stimulera vår ekonomi. Det ledde till att svenskarna tappade köpkraft och blev fattigare jämfört med länder vi borde hålla jämna steg med. Idag är vi nästa tillbaka i samma situation, den enda skillnaden att kronan nu har en flytande växelkurs, säger han.

Krävs en översyn

Det är ofrånkomligt att en flytande växelkurs stundvis får en jojo-effekt på kronan. På kort sikt är det bara att acceptera läget. Men på lång sikt behöver vi titta bortom de tidigare nämnda omvärldsfaktorerna i och ta itu Sveriges underliggande problem som hämmar produktivitetstillväxt och konkurrenskraft, menar Andreas Bergh.

– Vi borde arbeta med att främja produktivitetsreformer, därför är det bra att regeringen har tillsatt en produktivitetskommission, säger han.

Kronraset har på senare tid utlöst en förtroendekris för kronan och i debatten lyfts behovet att diskutera ett euro-inträde. I opinionen har pendeln svängt mer mot ja-sidan. Di:s näringslivsbarometer där cirka 2 000 tillfrågats, visar att företagen har blivit mer positivt till euron. 51 procent av tillfrågade företagsledare vill att Sverige bör införa euron, kontra 39 procent som vill behålla kronan. En tydlig ökning jämfört med mätningen från 2020 då fördelningen var 40 procent ja och 54 procent nej till euron.

En av dem är Thomas Sjölander, vd på Wellnox, som i tidigare TN-intervju berättar att han får betala allt 10–15 procent mer för att köpa in flaskor, etiketter, korkar och transporter i euro. Han anser att Sverige borde titta på att antingen införa euron eller göra som Danmark och knuta valutan mot euron.

”Jag tror det är viktigt att folk förstår komplexiteten av att gå med i EMU.”

Robert Bergqvist tycker det är förståeligt att många är frustrerade över läget. I folkomröstningen 2002 drog han slutsatsen att ett EMU-samarbete inte skulle gynna Sverige. Han utgick då från en avvägning av de strikt ekonomiska fördelarna och nackdelarna. Men efter drygt 20 år ser världen annorlunda ut och det är möjligt att en återupptagen diskussion skulle kunna öppna för nya insikter.

– Skulle vi göra en liknande avvägning idag hade det varit bra att väga in både det politiska och ekonomiska nettot mot varandra. Men att kronan är svag är ett tunt argument för att införa euron. Jag tror det är viktigt att folk förstår komplexiteten av att gå med i EMU och vilka konsekvenser det kan få, säger han.

Anders Bergh, håller med. Att ansluta Sverige är ingen genväg till att lösa dagens situation.

– Det är ingen räddning. Om vi går med i EMU utan att först lösa våra interna problem kommer vi likförbaskat att stöta på problem. I värsta fall sprider det sitt till hela euroområdet. Visserligen finns det en anledning att gå med i EMU om man tror på samarbetet och för att man vill ha en stabil växelkurs i förhållande till våra handelspartners. Men vi kan inte komma undan faktumet att vi måste öka produktiviteten i det svenska näringslivet.