RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Här slår räntehöjningarna hårdast – ”Riksbanken skjuter sig själv i foten”

Riksbankens räntehöjning kommer att förvärra läget för både kronan och den svenska ekonomin. Det menar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. TN har pratat med flera ekonomer som varnar för tuffare tider.

Under torsdagen meddelade Riksbanken att styrräntan höjs med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Nivån är den högsta på femton år. Även om inflationen dämpas är den alldeles för hög, enligt Riksbanken.

"Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat", skriver Riksbanken i sin prognos, och flaggar för att styrräntan höjs åtminstone en gång till i år.

Men höjningen är mycket olycklig, enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Den kommer i ett läge där vi har en byggbransch som har tagit en riktigt hård smäll. Nybyggnationerna har halverats och det är oroligt bland fastighetsbolagen. Det här förvärrar situationen. Hushållen är redan är väldigt pressade och det här kommer att påverka den inhemska konsumtionen, vilket slår hårt mot företag runtom i hela Sverige, säger han till TN.

”Inflationen sjunker snabbare än vad Riksbanken hade förväntat sig.”

Riksbankens argument att inflationen dämpas mindre än väntat har han svårt att förstå.

– Det argumentet håller inte, eftersom inflationen sjunker snabbare än vad Riksbanken hade förväntat sig förra månaden. Alla prognoser, inklusive deras egen, pekar på att de kommer att nå Riksbankens inflationsmål i början av 2024. Att man dessutom signalerar att man kommer att höja räntan minst en gång till i år är väldigt olyckligt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Ett annat argument för höjning är att den svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe.

– Men den svaga kronkursen beror ju till stor del på att investerare är oroliga för den svenska byggbranschen och fastighetsbolagen och de får det ju ännu värre nu när man höjer räntan. Det här riskerar att försvaga kronan, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han fortsätter:

– Riksbanken höjer utan att ta hänsyn till vilka risker det innebär. Man borde avvakta istället. Nu skjuter man sig själv i foten.

Räkna med fler höjningar

Michael Grahn, chefsekonom på Danske bank, menar att Riksbankens höjning med 25 punkter var väntad och han tror att företag och hushåll får räkna med fler höjningar.

– Vi tror att den ytterligare höjning Riksbanken aviserat blir av och det är också inprisat av marknaden, säger han till TN.

Han pekar ut detaljhandeln och bostadsbyggandet i näringslivet som de sektorer som drabbas allra hårdast av Riksbankens åtstramning.

– Men vi ser faktiskt tendenser till en stabilisering de senaste månaderna, säger han.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, varnar för tuffa tider framöver.

– Det kommer att bli kännbart. Hushåll som är skuldsatta är redan påtagligt påverkade av räntekostnader, säger hon till TT.

”Den här takten i nedgång har vi inte sett sedan de första åren på 1990-talet.”

Byggföretagens chefsekonom Fredrik Isaksson anser att det hade varit möjligt för Riksbanken att avvakta och ligga kvar på 3,5 procent eftersom inflationstrycket tydligt är på väg att dämpas samtidigt som en stor del av det senaste årets höjningar ännu inte fått fullt genomslag.

Nu befarar han att bygg- och fastighetsbranschen, som redan har det tufft, kommer att drabbas väldigt hårt.

– Köpkraftskrisen som drabbat hushållen förstärks ytterligare och det dröjer ännu längre innan priserna på bostadsmarknaden stabiliseras. Det stryper produktionen av småhus och bostadsrätter och de fastighetsutvecklare som planerar att bygga hyresrätter får det ännu svårare att få ihop kalkylerna, säger han.

Får inte blunda för problemen

Enligt Byggföretagens prognos halveras bostadsbyggandet i år jämfört med i fjol, och jämfört med toppen 2021 är nedgången ännu mer dramatisk, konstaterar Fredrik Isaksson.

– Den här takten i nedgång har vi inte sett sedan de första åren på 1990-talet. Då gick svensk ekonomi in i en period med sjunkande BNP flera år i följd, vilket i stor utsträckning kunde förklaras av snabbt minskade bostadsinvesteringar och svag köpkraft hos hushållen.

”Varför inte nyttja den möjlighet vi har att bedriva en självständig penningpolitik och gå lugnare fram med åtstramningen?”

Även om svensk ekonomi idag på många sätt är bättre rustad att stå emot en nedgång, så menar han att man inte kan blunda för problemen.

– Just de faktorer som försvårade situationen vid ingången av efterkrigstidens svåraste ekonomiska kris riskerar att återigen sätta krokben för utvecklingen, säger han.

Dessutom påpekar han att inflationen till viss del är importdriven, vilket försvårar Riksbankens möjlighet att påverka genom penningpolitiken.

– Sen hänvisas ibland till att kronans värde måste försvaras för att inte förvärra situationen ytterligare och att räntan därmed inte får avvika för mycket mot den i vår omvärld. Men då kan man ställa sig frågan vad vi har för nytta av en egen valuta och en självständig riksbank om enda handlingsalternativet är att följa precis i spåren av de stora, säger Fredrik Isaksson.

– Både Riksbanken och Finansinspektionen påpekar gärna att svenska hushåll är de mest räntekänsliga i hela Europa – varför då inte nyttja den möjlighet vi har att bedriva en självständig penningpolitik och gå lugnare fram med åtstramningen?

Förutom risken att förvärra den ekonomiska nedgången ser Fredrik Isaksson med stor oro på de långsiktigt negativa konsekvenserna för produktionskapacitet och kompetensförsörjning i byggbranschen.

– Under 90-talskrisen förlorade vi en hel generation byggnadsarbetare som det tog mycket lång tid att kompensera för, säger han.