DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Konkurserna skenar till rekordnivåer – "Börjar få 90-talsvibbar"

Antalet konkurser i Sverige slog rekord i juni, och den negativa trenden verkar hålla i sig. Nu varnar byggbranschen för hantverkarbrist och kompetensflykt. ”Vi är oroliga för ett 90-talsscenario”, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen, till TN.

I juni gick cirka 800 företag i konkurs i Sverige. Räknat över en tolvmånadersperiod är den siffran 7 153. Det är högre än under pandemin, då rekordet låg på 7 030, i april 2020, enligt statistikföretaget Infostat.

– Längre tidserier visar att antalet konkurser går upp och ner, likt vågor. En tillfällig uppgång i konkurser kan alltså vara helt normal. Vad som syns nu är ingen våg, utan mer ett rakt sträck uppåt. Vilket tyder på en ökning som är snabbare än vanligt, säger Mårten Lindberg, marknadschef på Infostat, till TN.

Framför allt är hotell-och restaurangbranschen samt byggindustrin drabbad. Enligt Mårten Lindberg är det hushållens minskade köpkraft som ligger bakom konkurserna.

– Detaljerna skiljer sig åt mellan branscher. Men gemensamt och som vi ser i våra undersökningar är en omfattande minskning i hushållens efterfrågan. Konsumtionsaptiten har minskat betydligt, på grund av stigande levnadskostnader framför allt inom mat och boende. Hushållen är också mer avvaktande i sina ekonomiska beslut, eftersom man inte vet exempelvis hur elpriserna utvecklas eller om räntan fortsätter uppåt, säger han.

– Vi ser i dagsläget inga uppenbara tecken på att den är på väg att vända från negativ till positiv riktning. Vi ser också att allt fler oroas i stor utsträckning över stigande boendekostnader. För att situationen ska kunna vända behöver hushållen inte nödvändigtvis bättre ekonomiska marginaler. Det kan ta tid. Istället kan det räcka med bättre kunskap om framtiden, exempelvis om hur hög räntan till slut blir, för att bättre kunna planera sin privatekonomi. Då vet man om man kan göra det där köpet eller inte, avslutar han.

Johan Deremar är nationalekonom på Byggföretagen. För honom kommer inte konkursvågen som någon chock.

– Vi såg att det här skulle komma redan i höstas, även om det började lite senare än våra prognoser, men att det skulle komma en konkursvåg kändes givet, säger han till TN.

– Vi ser ju såklart med oro på det här att just nu, att de stiger väldigt snabbt och när man lägger ihop över tid så börjar man kunna snart jämföra nivåerna med byggkrisen som började runt 1991. Det är klart att vi ser på med oro att vi börjar få 90-talsvibbar inom byggbranschen.

Det kommer blir svårare att få tag i vi hantverkare för hushållen

Precis som Mårten Lindberg tror Johan Deremar att förklaringen bakom konkursvågen är en försvagad ekonomi hos hushållen vilket lett till en svagare efterfrågan på bostadsmarknaden samt för ROT-tjänster.

– Den största delen av de här konkurserna är fåmansbolag och många ensamföretagare. Det är de som ryker först när marknaden bromsar in.

Han förklarar att parallellt med att många företag går i konkurs startas färre företag än vad som är normalt. Det kommer leda till att det blir svårare att få tag på aktörer som kan ta sig an mindre projekt, brist på underentreprenörer till bostadsbyggande samt en kompetensflykt från branschen i stort.

– Det kommer blir svårare att få tag i hantverkare för hushållen eftersom de stora företagen inte åtar sig hur små jobb som helst, säger Johan Deremar.

– Vi är oroliga för ett 90-talsscenario när vi såg att en stor mängd personer lämnade byggbranschen. Om man väl har lämnat och hittar jobb någon annanstans så är det ju svårt sedan att locka tillbaka personerna. Det som oroar mest är kompetensflykten från branschen.

Räntan behöver stabiliseras för att vända trenden

När det gäller konkurser inom byggbranschen är läget i Stockholm värst med 40 procent av alla konkurser under årets första 6 månader. Storstaden stod för nära hälften av alla byggkonkurser endast under juni månad. Men fler regioner drabbas. Enligt Johan Deremar råder det redan stor brist på hantverkare i ”Norrlandsregionen” (Norr- och Västerbotten).

Enligt byggföretagens prognoser ljusnar inte läget på kort sikt. Johan Deremar tror att en botten kommer nås under hösten eller årsskiftet, och hoppas att branschen kan repa sig efter det.

– Vi kommer nog fortsätta se ökade konkurser, för just nu har vi inte sett någon riktig vändning på marknaden. Vi ser just nu ingen räntetopp heller. Räntan måste stabiliseras, och helst även börja sänkas, för att vända trenden, säger han.

– Förtroendet för nyproduktion och bostadsmarknaden i stort behöver återfås också men det kommer ta ett litet tag innan det händer.

Krävs många år av återhämtning

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, varnar i DI för att byggkrisen blir långvarig.

Antalet påbörjade bostäder har sjunkit drastiskt på ett år. Men 2024 kan bli ännu värre.

– Nedfrysningen vi får nu kommer att bestå minst till 2026, som jag ser det. Därefter följer en svag förbättring fram till 2030. Hushållens reallöner är tillbaka på 2013 års nivå och kommer att kräva många års återhämtning för att väsentligt öka marknadsdjupet, det vill säga mängden nyproducerade bostäder som hushållen har råd att efterfråga, säger han till DI

Johan Deremar förklarar att transaktionerna på bostadsmarknaden just nu är väldigt trögflytande jämfört med tidigare, vilket är ett stort problem för små företag med liten omsättning.

– Nu vill många sälja innan man köper vilket gör att hela transaktionskedjan bromsas upp. Tidigare tog man kanske ett överbryggningslån och då flöt marknaden på ett bättre sätt. Om vi ska få tillbaka förtroendet på bostadsmarknaden krävs det att arbetsmarknaden håller i sig och inte försvagas, samt att räntorna stabiliseras, säger han.