DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Efter pandemin – företagen är skyldiga staten 45 miljarder

Ekonomi (TT)

Svenska företag har cirka 45 miljarder kronor i skuld till staten sedan de beviljats skatteanstånd under pandemin och inflationssmockan.

Nu när återbetalningen närmar sig riskerar en betydande del att gå upp i rök, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget Syna.

– Många företag som inte var kreditvärdiga har fått ett slags konstgjord andning, säger Karl Stjerna, vd för Syna.

Totalt har 23 155 företag och organisationer, fram till juni 2023, beviljats anstånd med att betala in skatter och sociala avgifter, enligt Syna. Av dessa är 198 publika bolag.

Inalles rör det sig om 44,8 miljarder kronor som ska betalas till den svenska statskassan: pengar, moms och arbetsgivaravgifter som många av företagen fick anstånd med att betala in under pandemiåren, bedömer Karl Stjerna.

– En stor del av dessa miljarder, hur stor är svårt att ange, kommer staten aldrig att få se röken av. Många bolag som fått anstånd befinner redan sig på obestånd och riskerar sannolikt att gå i konkurs. Av de företag som beviljats avstånd har över 25 procent en kreditklassning som gör att vi bedömer dem icke kreditvärdiga.

– Så många som 47 procent av de 23 155 företagen har dessutom minst en betalningsanmärkning, vilket ökar osäkerheten ytterligare.

Bolag med noll omsättning

Av de drygt 23 000 företagen är mer än 18 000 aktiebolag. Av dessa har 3 398 anstånd som är större än 20 procent av deras omsättning.

Tillsammans har de 12,3 miljarder och risken är påtaglig att de inte kan återbetala, anser Karl Stjerna. Därutöver har närmare 5 procent av företagen ett anstånd som omfattar mer än 50 procent av omsättningen.

– Noterbart är att 338 aktiebolag med noll i omsättning enligt deras senaste bokslut fått 90 miljoner i anstånd. Man kan undra hur detta över huvud taget är möjlig, säger Karl Stjerna.

Han framhåller att det är att lätt att vara kritisk i efterhand.

– Trycket från den allmänna opinionen att göra något för att rädda företag och arbetstillfällen var högt, så mot den bakgrunden är det förståeligt att det blev som det blev. Om åtgärden var korrekt kan och bör diskuteras och även forskas om i framtiden.

Resultatet blev, enligt Karl Stjerna, att många företag som inte var kreditvärdiga, utan redan konkursmässiga fick ett slags konstgjord andning, för att kunna hålla huvudet ovanför ytan.

"Allmän konkursvåg"

– Därmed överlevde de ytterligare en tid, vilket de inte skulle ha gjort under normala omständigheter. Konsekvenserna ses nu som delar av en allmän konkursvåg och flera försök till rekonstruktion, säger Stjerna.

– En annan konsekvens blev att annars välmående företag kunde använda staten som ”bank”, och få avkastning på pengar som annars skulle betalats in till statskassan, fortsätter han.

Besöksnäringen, transportsektorn, detaljhandeln, byggbranschen och tillverkningsindustrin tillhör de branscher där antalet ansökningar om anstånd har varit störst. Flest företag med tillfälliga anstånd finns i de tre storstadslänen.

Joakim Hugert Lundberg/TT