KOMPETENSKRISEN

Därför är det brist på lokförare och slaktare

Ekonomi (TT)

Vårdpersonal, vindkraftstekniker, elektriker, lokförare, slaktare, socialsekreterare, plåtslagare, bussförare, batteritillverkare – listan på yrkesgrupper som det råder skriande brist på är lång.

Varför ser det ut så, och vad kan göras åt det? Här ger olika aktörer sin bild av läget och vad som kan göras åt det.

Svenskt Näringsliv

Från näringslivets sida är brist på kompetens ett stort och utbrett problem, enligt Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Det är brist i så gott som alla branscher. Fyra av tio företag får ställa in planerade expansioner eller tacka nej till uppdrag på grund av brist på folk.

Hon konstaterar att Sverige inte har råd att ha det så här.

– Det försämrar konkurrenskraften. Kompetensbristen gör att Sverige inte kan expandera.

Om en yrkesgrupp inte går att få tag på så kan det påverka även andra. Om det exempelvis inte går att få tag på en kock behövs inte heller servitörer eller diskare.

Frågan är varför det är brist på så många yrkesgrupper.

Mia Bernhardsen pekar på utbildningssystemet. Det är alldeles för få som väljer praktiska yrkesutbildningar, som till att bli elektriker, bagare eller plåtslagare. I stället väljer unga utbildningar som är breda, där de kan göra sitt val senare.

– Vi behöver gå från att 30 procent av en årskull påbörjar en praktisk utbildning till att 40 procent avslutar en sådan varje år.

Hon tycker att yrkesprogrammen ska ses som både möjlighet till jobb direkt och en chans till utveckling senare. De är inte längre någon återvändsgränd. Hon tycker också att vuxna ska få chans att utbilda sig mer inom praktiska yrken.

TT: Men om det råder brist, måste inte arbetsgivarna skärpa till sig och "fjäska" med exempelvis lön eller arbetsvillkor för att locka?

– Arbetsvillkoren är ju vad de är, vi har den svenska modellen på arbetsmarknaden med fack och arbetsgivare som enas. Men jag tycket att företagen är kreativa, de söker i alla kanaler, säger Mia Bernhardsen.

.

LO

Susanna Gideonsson, ordförande i LO, ser flera anledningar till att det råder brist inom många yrken. Statusen för vissa yrken, till exempel. Vi värderar inte jobb som plåtslagare, elektriker och vårdyrken tillräckligt högt, enligt henne.

Hon konstaterar också att det dragits ned ordentligt på arbetsmarknadsutbildningar.

– Det behövs massor. Man gör inte det man behöver göra och då får vi den här miss-matchen.

Men arbetsvillkor och lön är helt centralt. Det går inte att rycka på axlarna och säga att lön och villkor är vad de är, arbetsgivarna måste locka folk med bättre villkor för att de ska vilja jobba för dem, anser hon.

– Det är upp till varje arbetsgivare att skapa bättre villkor. Men de vill inte.

Då blir det som det blir, enligt Susanna Gideonsson. De som kan söker sig till andra yrken där lön, villkor och status är bättre.

– Till exempel inom vissa yrken, där det är mest kvinnor, erbjuds inte alltid heltidsjobb och inte heller fasta anställningar. Det är ofta osäkra anställningar på deltid.

Lönerna går då inte att leva på och för att komma upp i en dräglig nivå krävs att de jagar extrapass, förklarar hon.

.

På vissa håll i den expansiva Norrlandsregionen suckas det över att kvinnor inom vården lämnar yrket och i stället tar bättre betalda jobb i industrin.

– Jag tycker att det är sunt. Varför ska de inte ta en fast tjänst på heltid med 15 000 mer i lön, säger Susanna Gideonsson.

.

Professor Oskar Nordström Skans

Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, tycker att det är problematiskt att tala om "brist" på arbetskraft. I alla fall i där "bristen" rått länge.

– Då erbjuder inte arbetsgivarna tillräckligt attraktiva villkor, säger han.

Att hänvisa till den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om löner och villkor, som Svenskt Näringsliv gör, håller inte tycker han.

– Om det är brist på exempelvis slaktare i decennier, då kanske arbetsgivare måste betala mer. Om de inte vill det, är det då brist? Folk väljer yrke baserat på vad som erbjuds.

I vissa fall, exempelvis då det ska anställas fler poliser, så kan det råda brist under en övergångsperiod då nya poliser ska utbildas, konstaterar han. Och visst kan det vara svårt i offentlig sektor, där resurserna är begränsade, att höja löner och förbättra villkoren.

Men arbetsmarknaden är också en slags marknad, där obalanser rättas till av ett pris, säger han.

– I allmänhet brukar vi ju tycka att marknadsmekanismer är bra.

Arbetsgivare som upplever brist på arbetskraft behöver också vara kreativa, enligt Oskar Nordström Skans. Kanske tänka i nya banor när det gäller hur jobbet organiseras, vilka krav på utbildning som ska ställas och om det går att internutbilda.

– Politiker kan också hjälpa till att avhjälpa brister, genom att utforma utbildningar efter arbetskraftsbehov, som Yrkeshögskolan. Det är en viktig uppgift. Men detta kan aldrig ersätta arbetsgivares ansvar att utforma arbete, lön och villkor.

.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen gör inte några egna prognoser för just bristyrken, säger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. Yrkesprognoserna från Arbetsförmedlingen beskriver i stället hur utsikterna är till jobb.

På Arbetsförmedlingens hemsida finns prognoser för drygt 170 yrken inom 20 områden.

Där kan man till exempel utläsa att det finns mycket goda möjligheter till arbete om man vill bli slaktare eller styckare, liksom för den som vill bli buss- eller spårvägsförare. Det anses dock vara liten efterfrågan på yrken som exempelvis banktjänstemän, utredare och kvalificerade handläggare.

– Vi pratar inte om brister, vi ser det som möjligheter till arbete, säger Johansson.

Johanna Cederblad/TT