DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Lång svacka väntas – trots stark BNP
Svensk tillväxt är inte lika svag som befarat, enligt en så kallad BNP-indikator för juli från Statistiska centralbyrån (SCB). Men industrins orderingång faller och lågkonjunkturen ser ut att bli lång, enligt experterna.
Att BNP ökar i juli är knappast överraskande med tanke på nedgången i juni, tycker Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
"Uppgången betyder inte att lågkonjunkturen är över. Vi räknar med ytterligare fall senare under året", skriver Stråberg i en mejlad kommentar.
"En lång lågkonjunktur"
Hon konstaterar att inflationen förvisso faller, men att den fortfarande är hög. Detta gör att hon räknar med att Riksbanken fortsätter strama åt med räntehöjningar.
"Och pessimismen bland företagen ökar. Det är mycket som talar för ytterligare nedgångar och på en lång lågkonjunktur", skriver hon.
Mattias Persson på Swedbank lyfter särskilt fram konsumtionsökningen som oväntad. Konsumtionen i juli ökade inte bara mot juni, utan även i årstakt för första gången sedan januari.
– Dåligt väder, ett uppdämt konsumtionsbehov och sparandet i pandemin, säger han när han ombeds peka ut tänkbara förklaringar till vad som kan ligga bakom hushållens konsumtionsökning trots att deras plånböcker gröpts ur av inflation och räntehöjningar.
Han tillägger att den ekonomiska utvecklingen i stort ligger i linje med Riksbankens prognoser – bortsett från att kronan är oväntat svag. Sammantaget gör det att han räknar med att Erik Thedéen och hans direktion inte bara höjer styrräntan i september utan även i november – till en topp på 4,25 procent.
Åtstramningen tror han behövs för att få bukt med inflationstrenden i tjänstesektorn samt stärka kronan.
Svag inhemsk och global efterfrågan
Anders Bergvall, ekonom på Handelsbanken, tror också på ytterligare två höjningar av styrräntan i år.
Han poängterar att den underliggande trenden för svensk ekonomi pekar nedåt, trots BNP-ökningen och starka siffror för både konsumtion och näringslivets produktion i juli.
Han tycker man ska räkna med en industriell inbromsning, med hänvisning till det ovanligt stora fallet i orderingång. Till det kommer indikatorer som inköpschefsindex och KI:s konjunkturbarometer, som är svagare än normalt.
"Det stärker vår bild av att den ekonomiska aktiviteten kommer fortsätta att minska under andra halvåret, till följd av svag inhemsk och global efterfrågan", skriver han.
Joakim Goksör/TT
Fakta: BNP stiger, orderingången faller
Svensk BNP ökade med 0,5 procent i juli jämfört med månaden före, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), marginellt mer än väntat. I juni föll BNP med 0,5 procent enligt reviderade siffror. I en tidigare preliminär beräkning låg nedgången i juni på 1,4 procent.
I årstakt var siffrorna inte lika muntra, med en nedgång på 0,8 procent för BNP i juli mot samma månad i fjol.
Månadssiffror för konsumtion och näringslivets produktion i juli pekar precis som BNP-indikatorn uppåt.
Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet ökade med 0,3 procent i juli 2023 jämfört med juni 2023 i säsongrensade tal. Jämfört med juli 2022 minskade produktionen med 2,0 procent i kalenderkorrigerade tal.
Hushållens konsumtion ökade med 0,5 procent i juli 2023 jämfört med juni 2023, i säsongrensade tal. Jämfört med juli 2022 ökade hushållskonsumtionen med 0,4 procent, mätt i kalenderkorrigerade siffror och fasta priser.
Men för industrin blev det ett fall för orderingången på 6,2 procent i juli jämfört med månaden före, enligt säsongsrensade tal. Och jämfört med juli föregående år var nedgången ännu större, minus 8,4 procent i kalenderkorrigerade tal.
Källor: Statistiska centralbyrån, Bloomberg
