DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Varning: Kronan har inte nått botten ännu
Ekonomi (TT)
Kronan kretsar kring rekordlåga nivåer. Och de flesta bedömare tror att det blir värre innan det vänder och något botemedel verkar inte finnas.
– Det är egentligen ganska lite man kan göra, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.
Riksbanken måste vara tuffare med sin styrränta än centralbankerna i Washington och Frankfurt för att stärka kronan, hävdar en del kritiker.
Men Andreas Wallström på Swedbank varnar för detta:
– Möjligtvis skulle det kunna hjälpa kronan, men till priset av att det stjälper ekonomin.
Steget före ECB
Han tillägger att Riksbanken faktiskt redan har höjt räntan lika mycket som ECB i inflationskrisen och att Erik Thedéen och hans direktion dessutom ligger steget före ECB när det gäller att strama åt genom att sälja av innehav av statsobligationer.
Han stalltips är i stället att bita ihop och hoppas att den globala inflations- och räntechocken ebbar ut snart.
Fast statsminister Ulf Kristersson (M) och hans regering kan ha ett visst utrymme att agera, tror Wallström. Kortsiktiga stöd i kombination med långsiktiga satsningar som stärker ekonomin kan få bilden av Sveriges utsikter att ljusna – även på valutamarknaden.
– Sverige sticker ut med sin stramhet trots starka statsfinanser. Gör man bra saker och släpper på finanspolitiken kanske tillväxtutsikterna skulle se bättre ut. Det borde rimligtvis lugna valutainvesterare, säger Wallström.
Stabila räntor
Mitt i kronkrisen ser svenska obligationsräntor stabila ut. De kretsar mitt emellan franska och tyska räntor och på mycket lägre nivåer än räntorna i USA och Storbritannien.
– Riskpremien som finns i växelkursen syns inte alls på obligationsmarknaden, säger Wallström.
Det kan bero på att aktörerna på obligationsmarknaden är mer pålästa och inte drivs lika mycket av kortsiktiga positioner, känslor och trender som kollegorna på valutamarknaden, gissar han.
– Det är ju ingen systemrisk för svensk ekonomi, det här med kommersiella fastighetsbolag. Det är bara vissa bolag som har problem. Och vi har starka institutioner och statsfinanser i grunden.
Susanne Spector, chef för makroanalys på Nordea, tror att riskpremien på just kronan kan hänga ihop med att det är mycket lättare att ta position mot Sverige på valutamarknaden än på räntemarknaden.
– Kronan är mycket mer likvid. Den är lättare att handla (köpa och sälja) medan det råder brist på svenska statsobligationer. Det är låg likviditet och Riksbanken äger fortfarande en stor del av obligationsstocken. Det gör obligationerna mer svårhandlade. Därför är det inte överraskande att man ser mer rörelser i kronan, säger hon.
Ingen genuin oro för Sverige
Själva försvagningen av kronan kan också skapa en nedåtgående spiral, tror hon.
– Det finns en trendrörelse i kronan där man positionerar sig för att den ska gå ned mot 12 kronor per euro och en del av kronförsvagningen här på slutet har varit driven av själva utvecklingen. Sådana rörelser finns inte i svenska räntor.
Det egentligen ingen genuin oro på finansmarknaden för den svenska ekonomin eller den svenska statens förmåga att hantera situationen enligt Spector.
– Då skulle vi se det i obligationsräntorna. Då skulle det finnas en riskpremie där, säger hon.
– Detta stärker bilden av att kronan skulle stöttas av ytterligare räntehöjningar, tillägger hon.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Den snabba försvagningen av kronan blir påtaglig när reskassan utomlands krymper. Eller när turisterna trissar upp hotell- och krogpriser hemma i Sverige.
Det syns också i ett tryck uppåt på priser på allt från bensin, mat, kläder, elektronik och vitvaror. Kort sagt: svenskarna har blivit fattigare. Och allt importerat eller där det finns insatsvaror eller utländska tjänster med i produktionen blir lite extra dyrt när det ska betalas med kronan.
Till och med exportföretagen, som normalt gynnas av svagare krona, klagar. Konkurrensfördelarna från den svaga kronan äts upp av allt högre priser på insatsvaror och kostnader i utländska valutor.
Fakta
Såväl experterna på finansmarknaden som Riksbanken famlar efter förklaringar till varför kronan har tryckts ned till bottennivåer mot dollarn och euron i år.
Små och exportberoende valutor – som kronan – har det alltid tufft när det är oroligt på världsmarknaden, både vad gäller global efterfrågan och geopolitiskt.
Till det kommer en dyster bild av Sverige i omvärlden, bland annat svärtad av en utbredd oro för effekter på svenska hushåll och fastighetssektorn när räntorna stiger.
Alla år med styrränta på minus och noll och stora stödköpsprogram skapar dessutom förväntningar på att Riksbanken kommer agera mjukare än andra centralbanker i inflationsbekämpningen.
En del lyfter även fram att valutamarknaden drivs mer av trender och spekulation än exempelvis räntemarknaden, där det inte alls finns samma riskpremie på svenska tillgångar som man ser i valutahandeln.
Den ihållande trenden nedåt för kronan – som tappat omkring en femtedel av sitt värde mot euron på några år – har till och med blåst nytt liv i debatten om Sverige borde införa euron som valuta.
