DEN SVENSKA EKONOMIN

Företagare om budgeten: Borde vara svårare att inte jobba

Landets företagare ser ljusglimtar i budgeten men också strukturella problem som bara växer. ”Ska jag uttrycka mig drastiskt så måste det bli svårare att stå utanför arbetsmarknaden. Alltför ofta tackar människor nej till jobb”, säger Eva Dunér, som driver flera McDonalds-restauranger.

Nu (den 20 september) presenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens höstbudget. Många av förslagen är redan kända och tas emot med både förhoppningar och oro bland landets företagare. En genomgående kommentar från de företagare runt om i landet som TN har talat med är: ”ja, det här är på väg åt rätt håll men för lite och på för kort sikt”.

− Ska vi lösa kompetenskrisen måste vi sikta långt. Att bryta de svårigheter som vi ser nu kräver bland annat att näringslivet får mer utrymme i skolan och det från tidig ålder. Samma sak med satsningarna på infrastruktur. Det är långa perspektiv och de måste komma igång nu för att garantera framtiden, säger Peter Forsséll, vd för träföretaget L.E Svensson Snickeri AB.

”Vi letar med ljus och lykta efter nya medarbetare.”

Även Adam Brånby, som driver Woolpower i Östersund, är inne på tanken om att höstbudgeten i år måste vara en del i en betydligt längre handlingsplan, med strukturreformer kring näringslivets möjligheter. Inflationen, kriminaliteten och energisituationen är stora osäkerhetsfaktorer men det går inte att huka under det, menar han.

− Det finns en rad åtgärder som är bra. Att etableringsjobben nu införs är toppen och inte en dag för tidigt. Vi letar med ljus och lykta efter nya medarbetare och nu kan vi ta emot också de som inte helt och fullt uppfyller de kompetenskrav vi har. Det ger oss förstärkning och dem en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Mycket bra, säger han.

Att systemet med etableringsjobb nu genomförs, sex år efter att parterna enades om det, är alltså välkommet samtidigt som det faller inom ramen för sådant som borde ha genomförts för länge sedan.

− Det är ett första steg i rätt riktning men långt ifrån färdigt. Nu måste det paras med bättre incitament att verkligen ta de jobb som finns. Ska jag uttrycka mig drastiskt så måste det bli svårare för människor att stå utanför arbetsmarknaden. Jag möter alltför ofta människor som tackar nej till jobb på någon av våra restauranger eftersom de helt enkelt inte tjänar på det. Det är en ohållbar situation och driver på utanförskapet, säger Eva Dunér, vd för Framsidan Restaurang AB som driver ett antal McDonalds-restauranger i Göteborg.

− Kostnaden för att anställa är på tok för hög och jag ser inget konkret i höstbudgeten som kommer att minska den situationen, fortsätter hon.

Kritik mot regeringens skattepaket

På skatteområdet inför regeringen ett nytt jobbskatteavdrag samtidigt som den fryser brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det senare förslaget har fått en rad experter att rasa eftersom det innebär att drygt 300 000 svenskar kommer att drabbas av högre skatt.

– Det här berör ett brett spektrum av yrkeskategorier, sa Fredrik Carlgren, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, nyligen till TN.

Även skatteforskaren Jacob Lundberg, som fram tills nyligen var politiskt sakkunnig hos finansministern Elisabeth Svantesson, kritiserar regeringens skattepaket.

– Sammantaget är det ett skattepaket som innebär en skatteväxling, från de som betalar statlig inkomstskatt till de som är medelinkomsttagare. Det innebär att det lönar sig mindre att gå upp i inkomst och anstränga sig på olika sätt, sa han till TN i förra veckan.

Hade regeringen räknat med så kallade dynamiska effekter av förslagen, det vill säga tagit hänsyn till att människors beteenden kommer att ändras vid skattehöjningar, så hade budgeten sett annorlunda ut, enligt Jacob Lundberg. Till exempel hade regeringen slopat avtrappningen av jobbskatteavdraget.

”En tydlig insats mot regelraseriet är verkligen högaktuellt.”

Fler av de intervjuade ser inte heller några konkreta och mer långtgående insatser mot det klassiska företagarproblemet med regelbördan. Detta trots upprepade larmrapporter om den tid och de kostnader som företagen drabbas av i arbetet med att göra rätt för sig. Bland andra Tillväxtverket har räknat ut att regelkostnaderna årligen kostar företagen 377 miljarder.

Peter Forsséll har direkt erfarenhet av hur förändrade regelverk påverkar affärerna som delägare i ett medicintekniskt företag. Efter närmare 15 års tillverkning och försäljning av en produkt kom en pålaga från EU som omöjliggjorde fortsatt verksamhet.

− Det var bara lägga ner hela produktsortimentet och gilla läget. Så en tydlig insats mot regelraseriet är verkligen högaktuellt, säger han.

Regeringen lanserar ett förenklingspaket för företagare i höstens budgetproposition.

– Jag tycker att det är jättebra att man inför åtgärder mot regelkrånglet och hoppas att det är en början på ett större och långsiktigt arbete som bidrar till mindre krångel och mer tillväxt, säger Lena Kempe, vd på Daftö resort.

Däremot saknar hon annat i budgeten.

– Jag är väldigt besviken över och tycker att det är tråkigt att man inte väljer att ta tag i arbetsgivaravgiften. Ett bra första steg hade varit att minska arbetsgivaravgiften för unga. Det är en viktig åtgärd för att få in fler i arbete och ger ett incitament för fler att ta samhällsansvar genom att lära unga hur arbetslivet fungerar, säger hon.

Trots känslan av ”för lite och för sent” finns från företagarnas sida en vilja att spela en aktiv roll och ta sig an de utmaningar som Sverige står inför.

− Näringslivet har medel och kapacitet att lösa många av de problem som Sverige brottas med, bland annat en vacklande konkurrenskraft och Europas sämsta BNP. Då är det tråkigt att vi inte får bättre förutsättningar att hjälpa till att lösa de problemen, säger Eva Dunér.