RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Thedéen: Räkna med Taffelberget – inte Matterhorn

Ekonomi (TT)

Hushållen ska förbereda sig för ett räntekurvornas motsvarighet till Taffelberget – inte ett Matterhorn. Varningen om en mer utdragen räntetopp utfärdas av riksbankschefen Erik Thedéen.

Internationellt sett har detta under hösten använts som beskrivning av hur ränteutvecklingen kommer att te sig utifrån inflationsutmaningarna för centralbankerna.

Ursprungligen är deen liknelse som etablerades av Bank of Englands chefsekonom under en konferens i Sydafrika, och nu väljer även riksbankschefen Erik Thedéen att använda beskrivningen:

– Det här ett ett viktigt budskap till hushåll och företag: Det är inte ett Matterhorn som det ibland beskrivs i internationell affärspress, snabbt upp och sedan snabbt ned. Det är snarare något slags Taffelberget där man ligger kvar på en platå, förklarar han i samband med finansutskottets öppna utfrågning av Riksbankens direktion.

Önskvärd bild

Medan formen av drygt 4 000 meter höga Matterhorn i Penninska alperna alltså skulle vara önskvärd när det kommer till ränteutvecklingen för många hushåll med stora bolån – är Thedéens budskap i stället att det från dagens räntenivå på 4,0 procent handlar om olika platåer. Dessutom är den allmänna bilden att man ännu inte nått bergets absoluta topp, efter den senaste inflationssiffran talar i stället mycket för att ännu en räntehöjning väntar i november.

– Den kom in något sämre än väntat. Vi får ytterligare ett inflationsutfall och annan ekonomisk data som vi får väga samman, men det är helt klart att den var sämre än vi hade bedömt. Sedan är det inte enskilda siffror för enskilda månader som avgör, säger Thedéen.

Medan till exempel energipriserna backat markant sedan förra höstens prischock har till exempel priserna på olika tjänster, det vill säga tjänsteinflationen, legat relativt högt och det poängterar Thedéen är en del av Riksbankens oro.

TT: Vad förvånar dig när det gäller motståndskraften hos hushållen och att inte räntehöjningarna ger mer effekt?

– Vi har högt skuldsatta hushåll i Sverige och nu har vi höjt räntan från 0 till 4 procent. Det är en dramatisk ökning av bostadskostnaderna. Då skulle man tänka sig att det skulle ske radikala tapp i konsumtionen, men det har vi inte sett.

Två förklaringar

Enligt Thedéen finns det två förklaringar till att hushållen ändå vågar att konsumera så pass mycket under sådana här omständigheter:

– Det ena är att det fanns och byggdes upp ett stort sparande. Det andra är att jobbmarknaden varit mycket starkare än vi kunnat tro, vilket gör att hushållen vågat ta av sitt sparande för man är säker på att behålla jobbet.

TT: Men tror du den generella bilden bland hushållen är att "krisen" kommer att mattas av, snarare än att man ser det scenario Riksbanken lyfter?

– Möjligtvis har hushållen varit för optimistiska om hur snabbt det ska komma ned, och det är ett viktigt budskap att räntorna kan ligga kvar på ganska hög nivå under relativt lång tid. Men det är osäkert.

Tobias Österberg/TT